NATO: Alliansen övar på katastrofscenario

2022 05 25

Efter att kriget bröt ut i Ukraina satte Nato fart på en högberedskapsstyrka som kallas för NRF – en slags räddningstjänst som ska aktivera sig vid krig. 

Nu har en av brigaderna i NRF, Very High Readiness Joint Task Force (VJTF)  genomfört Natos största övning på många år, rapporterar norska Dagbladet.

Hela världen

Brigaden är Natos snabbaste insatsstyrka och högsta beredskapselement. Det innebär att styrkorna skulle kunna sättas in var som helst i världen inom loppet av ett fåtal dagar om det skulle krävas.

– Det har gått flera år sedan vi hade en sådan stor beredskapsövning i Nato, och det är särskilt viktigt nu med tanke på läget i Europa, säger vice befälhavare för VJT Kjetil Pettersen till den norska tidningen.

“Storskaligt krig”

Övningen beskrivs som en förberedelse på “storskaligt krig” och ett absolut katastrofscenario.

– VTJF är beredd på det värsta om det värsta tänkbara skulle hända. Om Ryssland angriper ett Natoland gäller principen att hela försvarsalliansen angrips. Vi hoppas verkligen inte att något så hemskt ska hända, men gör det det är vi redo, säger Kjetil Pettersen.

11 000 soldater

Drygt 8 000 av brigadens totalt 11 000 soldater deltog i övningen som ägde rum i Tyskland. Sverige, som tidigare tränat tillsammans med Nato, deltog inte i övningen.

Det gjorde däremot Rysslands grannland Lettland tillsammans med bland andra Litauen, Norge, Tyskland och Tjeckien. 

Sverige förhandlar med Turkiet

Det svenska Natomedlemskapet är fortfarande i processen att granskas av militäralliansen Nato. Idag förhandlade Sverige med Turkiet, som har opponerat ett svenskt medlemskap med flera krav på Sverige, i Ankara.

Enligt Sveriges Radio, som rapporterar från Ankara står parterna fortfarande långt ifrån varandra gällande vilka organisationer som ska terrorstämplas, Däremot närmar man sig varandra när det kommer till att sälja vapen till Turkiet.

“Vi har inte bråttom”

I juni håller Nato ett toppmöte där Sverige och Finlands ansökningar skulle kunna behandlas.

– Det är ju inte vi som har bråttom, kommenterade en talesperson för den turkiska regeringen i ett uttalande om Sveriges ansökningsprocess.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen