Nästan alla bilar visar fel – så fort kör du egentligen

2024 11 26

Bara att köra några kilometer för fort kan sluta i höga böter för den skyldiga föraren.

På vägar med högre hastighet än 50 kilometer i timmen räcker det att köra en kilometer för fort för att riskera böter på 1 500 kronor.

Av det skälet finns det all anledning att vara försiktig med gaspedalen.

Men faktum är att det i väldigt få fall går att lita på att hastighetsmätaren faktiskt visar rätt hastighet.

I nästan alla bilar anger mätaren en högre hastighet än vad du egentligen kör, rapporterar Dagbladet.

– Den goda nyheten är att det oftast pekar åt fel håll. Det gör att man ofta har några kilometer i timmen till godo jämfört med vad instrumentet på instrumentbrädan visar, skriver den norska tidningen.

3-4 kilometer skiljer

Tidningen hänvisar till nya tester från NAF, den norska motsvarigheten till Riksförbundet M Sverige, som visar att den verkliga hastigheten i många bilar i själva verket är 76 eller 77 kilometer i timmen – samtidigt som hastighetsmätaren visar på 80.

“Felet” har uppmärksammats flera gånger tidigare och verkar med andra ord bestå.

– Det var nog tänkt att få bilister att köra lite långsammare än de verkligen gör. Nu kan många kolla farten via till exempel navigatorn eller medelhastighetsvisningen som oftast är mycket korrekt, framhöll Vi bilägare, Sveriges största bilmagasin, redan 2019.

Kan vara allvarligt

Det omvända, att visa en för låg hastighet, är däremot aldrig tillåtet.

Anledningen är förstås att folk inte ska köra för fort utan att veta om det. Men tidigare har undersökningar visat att bilar visa fel på så mycket som tio kilometer i timmen när man kör på en 90-sträcka.

– Det är allvarligt för det innebär att vissa bilar kommer att ligga och tro att de kör i 90 men de ligger bara i 80. Bakom kanske finns en kö med bilar som vill om, har mätingenjören Göran Malmsten tidigare sagt till SVT.

– De vill åtminstone köra 90 och då blir det en massa tokiga omkörningar. Det blir en säkerhetsrisk på vägarna som jag tror är lite förbisedd.

LÄS MER: Alla bilar kommer börja pipa – införs nu

Verklig hastighet i 80 km/h på hastighetsmätaren:

Skoda Kodiaq 77 km/h
VW Tiguan 77 km/h
Hyundai Ioniq 75 km/h
BMW i3 76 km/h

Källa: NAF

LÄS MER: Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

Så stor felmarginal är tillåten på mätaren:

Vid en reell hastighet på 40 km/h kan hastighetsmätaren visa upp till 48 km/h
Vid en reell hastighet på 50 km/h kan hastighetsmätaren visa upp till 59 km/h
Vid en reell hastighet på 70 km/h kan hastighetsmätaren visa upp till 81 km/h
Vid en reell hastighet på 90 km/h kan hastighetsmätaren visa upp till 103 km/h
Vid en reell hastighet på 110 km/h kan hastighetsmätaren visa upp till 125 km/h

Källa: EU

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Foto: J. Lucas resp Pezibear

Text: Redaktionen

Nya pensionsåldrar införs – få känner till det

2025 04 03

Nya riktåldrar för pension införs i Sverige.

Det meddelar Pensionsmyndigheten på onsdagsförmiddagen.

Riktåldern fastslår när det är möjligt och lämpligt att ta ut pension för olika åldersgrupper.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

Det här gäller

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, förklarar hur det nya systemet fungerar.

– Det betyder att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder om din riktålder är 67 år. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Ska motverka lägre pensioner

Riktåldern har införts för att motverka att pensionerna blir lägre i takt med att medellivslängden ökar.

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

Varje år görs prognoser på riktålderns utveckling som ger en vägledning om vilka riktåldrar som kommer att gälla framåt. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Enligt nuvarande prognos väntas riktåldern öka, eftersom medellivslängden stiger i Sverige.

Många ovetandes

Trots att riktåldern har stor betydelse för pensionen är det få som känner till fenomenet. Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är det endast åtta procent som känner till begreppet.

– Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut din allmänna pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver. När du får ditt orange kuvert och loggar in på pensionsmyndigheten.se så ser du vilken riktålder som troligen kommer att gälla för just dig, säger Monica Zettervall.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen