NYA REGLER: Alla bilar kommer pipa – införs nu

2024 07 16

Från och med sommaren 2024 börjar nya regler för nyproducerade bilar att gälla i Sverige.

Reglerna har nu varit i bruk i drygt två veckor efter att EU klubbat igenom förändringen med start 1 juli.

Det handlar om det nya varningssystemet “Intelligence Speed Assistance", ISA, som ska installeras i samtliga nya bilar som kommer ut på marknaden.

Systemet innebär att ett pipande ljud varnar när du överskrider hastighetsgränsen, vilket är tänkt ska stoppa fortkörare och förhindra olyckor.

Långsiktig förändring

Från början var systemet tänkt som en hastighetsbegränsare som helt skulle omöjliggöra högre hastigheter än den tillåtna.

I slutändan nöjde sig EU med varningssystemet. Det blinkar, piper eller skakar på ratten om man kört för fort.

Eftersom det införs för nya bilar handlar det om en långsiktig förändring som på sikt ska gälla alla bilar ute i trafiken.

Men förändringen har också mötts av kritik. Det räcker att ligga tre procent över hastighetsgränsen för att systemet ska ge utslag, uppgav bilförsäljaren Robert Runnemark för SR tidigare i år.

"Gör mig galen"

Tommy Wahlström, svensk representant i juryn för Årets bil, instämmer i kritiken.

– Det här gör mig galen. När man följer trafiken på en väg går hastigheten ofta upp och ner lite. Jag tycker inte att jag är en fartdåre som borde få ett irriterande pling-pling-pling varje gång hastigheten går en eller två kilometer över gränsen, säger han till norska Dagbladet.

– Dessutom visar de flesta bilar tre till fyra procent för hög hastighet på hastighetsmätaren. Det betyder att även om hastighetsmätaren visar 82-83 km/h så är det osannolikt att du kör för fort.

Inte alltid lätt att stänga av

Det går visserligen att stänga av funktionen. Men varje gång man slår på bilen igen sätts den automatiskt igång igen.

Hur enkelt det är att slå av varningssytemet varierar dessutom kraftigt bilar mellan, enligt testsajten Elbil24.

Enligt Robert Runnemark vänjer man sig dock till slut.

– I början tänkte jag “hur ska man stå ut med det här?” Men nu känns det mer hemtamt.

232 dog förra året

Under 2023 skadades 14 561 personer och 232 personer omkom i trafikolyckor i Sverige.

Dödssiffran är 25 fler än snittet för pandemiåren 2020 och 2021.

–  Vi måste tillsammans med berörda myndigheter, organisationer och företag fortsätta det viktiga arbetet med att utveckla olika lösningar och metoder för säkrare vägtrafik. Inte minst måste vårt individuella ansvar och beteende i trafiken förändras, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 30

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen