Nästa bank följer efter: sänker räntan

2023 11 16

Ännu en bank sänker nu flera bolåneräntor.

Redan förra veckan utmärkte sig uppstickaren Landshypotek Bank med ett glädjande besked för sina låntagare.

Den lilla men växande banken, med 35 000 kunder, sänkte räntor med 2 – 10 års bindningstid med 0,15-0,20 procentenheter.

Därefter följde SBAB med betydligt fler kunder.

– Vi förstår att den kraftiga ränteuppgången som skett är kännbar för många som har bolån, sade Mikael Inglander, vd på SBAB, i ett pressmeddelande.

Nästa bank sänker

Nu sällar sig nästa bank till skaran.

Det gäller Danske Bank, Sveriges femte största bank, med 140 000 privatkunder.

Danske Bank låter meddela idag på torsdagsförmiddagen att man sänker räntan på flera bundna bolån.

Beskedet går tvärsemot storbankerna som Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken som höjt sina räntor i takt med Riksbankens ökade styrräntor.

– Bakgrunden till justeringarna är förändrade marknadsräntor, framhåller banken i ett pressmeddelande.

Nästa torsdag, 23 november, kommer Riksbanken att ge besked om vad som händer med styrräntan kommande period.

Från och med imorgon

Justeringen av bolåneräntorna gäller från och med 17 november, det vill säga imorgon.

Sänkningen gäller bland annat den tvååriga bindningstiden. Här sänks räntan med 0,10 procentenheter och listräntan landar på 5,24 procent.

När det gäller övriga bindningstider innebär förändringen följande nya listräntor:

Minskningen anges i procent inom parentes.

- 2 år: 5,24 procent (-0,10)

- 3 år: 4,89 procent (-0,20)

- 4 år: 4,79 procent (-0,20)

- 5 år: 4,56 procent (-0,20)

- 6 år: 4,61 procent (-0,15)

- 10 år: 4,52 procent (-0,15)

– Bolåneräntan på 3-månaders löptid och på 1 års löptid lämnas oförändrade, informerar Danske Bank i samma pressmeddelande.

LÄS MER: Sänkt ränta för mängder av bolånetagare

LÄS MER: Sänker räntan – går tvärsemot Sveriges storbanker

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Sveriges import av el kommer att ”öka dramatiskt” de kommande tio åren.

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

  1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
  2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
  3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen