Nästa bank följer efter: sänker räntan

2023 11 16

Ännu en bank sänker nu flera bolåneräntor.

Redan förra veckan utmärkte sig uppstickaren Landshypotek Bank med ett glädjande besked för sina låntagare.

Den lilla men växande banken, med 35 000 kunder, sänkte räntor med 2 – 10 års bindningstid med 0,15-0,20 procentenheter.

Därefter följde SBAB med betydligt fler kunder.

– Vi förstår att den kraftiga ränteuppgången som skett är kännbar för många som har bolån, sade Mikael Inglander, vd på SBAB, i ett pressmeddelande.

Nästa bank sänker

Nu sällar sig nästa bank till skaran.

Det gäller Danske Bank, Sveriges femte största bank, med 140 000 privatkunder.

Danske Bank låter meddela idag på torsdagsförmiddagen att man sänker räntan på flera bundna bolån.

Beskedet går tvärsemot storbankerna som Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken som höjt sina räntor i takt med Riksbankens ökade styrräntor.

– Bakgrunden till justeringarna är förändrade marknadsräntor, framhåller banken i ett pressmeddelande.

Nästa torsdag, 23 november, kommer Riksbanken att ge besked om vad som händer med styrräntan kommande period.

Från och med imorgon

Justeringen av bolåneräntorna gäller från och med 17 november, det vill säga imorgon.

Sänkningen gäller bland annat den tvååriga bindningstiden. Här sänks räntan med 0,10 procentenheter och listräntan landar på 5,24 procent.

När det gäller övriga bindningstider innebär förändringen följande nya listräntor:

Minskningen anges i procent inom parentes.

- 2 år: 5,24 procent (-0,10)

- 3 år: 4,89 procent (-0,20)

- 4 år: 4,79 procent (-0,20)

- 5 år: 4,56 procent (-0,20)

- 6 år: 4,61 procent (-0,15)

- 10 år: 4,52 procent (-0,15)

– Bolåneräntan på 3-månaders löptid och på 1 års löptid lämnas oförändrade, informerar Danske Bank i samma pressmeddelande.

LÄS MER: Sänkt ränta för mängder av bolånetagare

LÄS MER: Sänker räntan – går tvärsemot Sveriges storbanker

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Amerikansk attack i Stilla havet – flera döda

2025 10 22

Den amerikanska militären har genomfört ännu en dödlig attack mot ett fartyg utanför Sydamerika.

Denna gång har attacken utförts i Stilla havet, väster om Sydamerika.

Flera av besättningsmedlemmarna har dödats.

– Attacken är det åttonde kända amerikanska angreppet mot fartyg sedan den 2 september. Två till tre personer ombord har dödats, rapporterar CBS News med hänvisning till källor inom Vita huset.

Det är första gången som USA attackerar ett fartyg i Stilla havet under Trumpadministrationens militära kampanj mot knarksmugglare. Tidigare har attackerna riktat sig mot fartyg i Karibiska havet som påstås vara inblandade i narkotikahandel.

Attacken i Stilla havet kopplas också till drogsmuggling. Fartyget ska ha smugglat narkotika, enligt de amerikanska regeringskällorna.

34 personer har dödats

Hittills har minst 34 personer har dödats i amerikanska attacker mot påstådda narkotikabåtar.

President Donald Trump har deklarerat att USA befinner sig i en "icke-internationell väpnad konflikt" med sydamerikanska drogkarteller. Enligt presidenten räddar de militära attackerna tiotusentals amerikanska liv genom att hindra narkotika från att nå landet.

Donald Trump har också för vana att benämna kartellerna som terrorister – trots att de inte formellt är klassade som terrororganisationer. Trump använder termen “Designated Terrorist Organization (DTO)”, vilket inte är den officiella amerikanska beteckningen för en terrororganisation.

LÄS MER: Zelenskyjs ilska mot Trump – beskedet förändrade allt

Jurister tveksamma

Juridiska experter har ifrågasatt huruvida USA har rätt att attackera fartyg på internationellt vatten.

Efter den första attacken i Karibiska havet intervjuade BBC News en rad experter inom internationell rätt och sjörätt. Flera av dem framhöll att USA kan ha agerat i strid med internationell lag när man slog till mot fartyget.

USA har inte undertecknat FN:s havsrättskonvention, men den amerikanska militärens juridiska rådgivare har tidigare betonat att USA ”bör agera i enlighet med dess bestämmelser”, uppger nyhetskanalen.

Enligt havsrättskonventionen är det inte tillåtet att använda dödligt våld mot fartyg på internationellt vatten, med undantag för särskilda fall – exempelvis om ett fartyg har befunnit sig i en stats territorialvatten och sedan förföljs på öppet hav.

LÄS OCKSÅ: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin

Foto:

Text: Redaktionen

FRANSK FÖRSVARSCHEF: ”Våldsam chock” väntar Europa

2025 10 22

Frankrikes nyutnämnda försvarschef Fabien Mandon förväntar sig att Ryssland kommer ”chocktesta” Europa inom 3–4 år.

Mandon utfärdar varningen i ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott, rapporterar Politico.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, säger generalen och varnar för att Europa kan drabbas av en våldsam ”chock” inom tre till fyra år.

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Flera varningar

Flera europeiska generaler och underrättelsetjänster har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att attackera Nato under de kommande åren. Bedömningarna av tidsramen varierar, men de flesta pekar på perioden mellan 2027 och 2030.

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Oväntat franskt utspel

Traditionellt har franska militärer varit mer återhållsamma än många av sina europeiska kollegor med att tala öppet om risken för en rysk attack mot Nato.

Men nu ansluter sig även Frankrike till varningskören.

– Att anta att invasionen av Ukraina är den sista attacken och att den inte kommer att hända igen på vår kontinent är att ignorera den risk som våra samhällen står inför, säger försvarschefen Fabien Mandon.

Generalen tillägger att Europa har kapacitet att möta framtida hot. Mandon framhåller att den militära upprustning som nu pågår i flera europeiska länder är helt avgörande.

– Om våra fiender uppfattar att vi genomför denna ansträngning kan de hålla sig tillbaka. Men om de känner att vi inte är beredda att försvara oss själva, då ser jag inte vad som skulle kunna stoppa dem.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Nato

Text: Redaktionen