MYNDIGHET: Kraftig prisförändring för matlåda kontra utelunch

2023 05 10

Livsmedel i butik har stigit mer i pris än en utelunch senaste året.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Att äta ute på lunchen är mer prisvärt än på länge. 

Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året stigit mer i pris i förhållande till en dagens lunch på restaurang, enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

– En dagens lunch på restaurang har blivit billigare i förhållande till att handla mat i butik det senaste året, skriver myndigheten.

Stigit dubbelt så mycket  

John Eliasson, prisstatistiker på SCB, kommenterar den nya trenden.

– En matlåda kan såklart variera väldigt mycket i pris beroende på vad man väljer att ha i den, men om vi utgår från att den följer den generella kostnaden för livsmedel i butik så har priset på en matlåda stigit med ungefär 20 procent det senaste året.

– Under samma period har det genomsnittliga priset på en dagens lunch ökat med strax under 9 procent, säger han.

Enligt prisstatistikern har livsmedelspriserna procentuellt stigit mer än dubbelt så mycket som en dagens lunch på restaurang det senaste året.

Dyrare över tid

Utelunchen har däremot blivit dyrare över tid i Sverige.

Sett över hela 2000-talet har det lönat sig att ta med mat till jobbet.

– Om vi utgår från de genomsnittliga priserna varje år så steg priset på en dagens lunch med 90 procent mellan 1999 och 2022. Under samma period steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 62 procent, förklarar John Eliasson.

Den genomsnittliga prisnivån i Sverige steg med 42 procent under samma period.

Ökade lönekostnader

Att lunchpriset har ökat genom åren beror till stor del på ökade lönekostnader, förklarar John Eliasson.

– Då vi över tid har haft en högre lönetillväxt än den allmänna prisutvecklingen är det kanske inte så konstigt att det blivit relativt dyrare att äta ute. Lönekostnader är ju en stor del av en restaurangs kostnader, något som borde synas i slutpriset.

Foto: Marlena

Text: Redaktionen

INFO: SCB uppgav på sin webbsida att ”Det hemlagade alternativet är i regel det mest ekonomiska men har det senaste året blivit dyrare i förhållande till en dagens lunch på restaurang, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).” Detta kan tolkas som att SCB menar att det hemlagade alternativet har blivit dyrare än dagens lunch vilket inte stämmer. SCB borde istället har formulerat att hemlagat stigit mer i pris.


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 28

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen