MINISTERN: ”Använder hunger som vapen”

2022 05 26

Storbritanniens utrikesminister Liz Truss riktar skarp kritik mot Rysslands diktator Vladimir Putin.

Under sitt besök i Bosnien anklagar hon Putin för att hålla stora mängder spannmål som ”gissla”.

–Han använder i princip hunger som vapen och behovet av mat för världens fattigaste, säger Truss, enligt Sky News.

FN har tidigare varnat för att den uteblivna exporten kommer att påverka miljarder människors liv och har varnat för en global kris.

Framför allt riskerar invånare i världens fattigaste länder att drabbas av följderna av Rysslands blockad.

Öppna hamnarna

Truss kräver att Kremls ledare häver Rysslands blockad av hamnarna i Ukraina och återigen tillåter landet att exportera spannmål.

– Vi kan helt inte tillåta det hända. Putin måste häva blockaden av ukrainskt spannmål, betonar hon.

På ett villkor

Under onsdagen uppgav Ryssland att man är villiga att upprätta en humanitär korridor för ukrainska fartyg lastade med spannmål. På ett villkor.

Kreml kräver att vissa sanktioner mot Ryssland hävs, rapporterar Business Day.

Ett förslag som kritiseras av Liz Truss, enligt Sky News.

Turkiet förhandlar

Enligt en anonym turkisk tjänsteperson förhandlar Ankara med Moskva och Kyiv om att upprätta en korridor via Turkiet för export av spannmål från Ukraina, rapporterar Reuters. 

Miljontals ton har stoppats

Ukrainas hamnar i Svarta havet har varit blockerade sedan Ryssland inleddes sitt anfallskrig mot Ukraina den 24 februari.

Ukraina har stoppats från att exportera cirka 25 miljoner ton spannmål sedan Ryssland invaderade landet, vilket har resulterat i att de globala livsmedelspriserna skjutit i höjden.  

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Näst största höjningen på 30 år – tung smäll för halva Sverige

2025 10 08

Årets höjning av fjärrvärmepriserna är den näst största på trettio år.

Det konstaterar Nils Holgerssongruppen i en ny rapport på onsdagen.

Totalt har fjärrvärmepriserna ökat med 9,2 procent under det senaste året.

Enbart fjolårets ökning på 15,2 procent har varit större de senaste tre decennierna.

Ökningarna är därmed långt över inflationen, framhålls i rapporten.

– Det visar att fjolårets rekordhöjning inte var en engångshändelse, utan en trend som riskerar att urholka hushållens och fastighetsägarnas ekonomi, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen, i en kommentar.

Över halva Sverige drabbas

Fjärrvärme är Sveriges vanligaste uppvärmningsform.

Över hälften av alla bostäder och lokaler i landet värms med fjärrvärme, enligt siffror från Energiföretagen. 

När det gäller flerfamiljshus är andelen drygt 90 procent.

– När prishöjningarna gång på gång överstiger inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, säger Rikard Silverfur.

LÄS OCKSÅ: Willys hemsida kraschade – enormt intresse

4 500 kronor per år

Nils Holgerssongruppen har jämfört kostnaderna i landets kommuner. En tredjedel av samtliga kommuner höjer priserna med över 10 procent.

Tre kommuner sticker ut i undersökningen. Det gäller Herrljunga och Bengtsfors, båda i Västra Götalands län, som höjt med 37,9 respektive 32,5 procent. Skånska Trelleborg ligger trea med en ökning på 27,1 procent.

På de senaste fem åren har fjärrvärmepriset i snitt ökat med nästan 4 500 kronor per år för en vanlig lägenhet. Det motsvarar en ökning på 40 procent.

– Att fjärrvärmepriserna ökat så mycket är bekymmersamt. Men det verkligt anmärkningsvärda är de kommuner där priserna stigit mest, säger Rikard Silverfur.

– När vi utgår från statistiken och granskar dessa kommuner närmare, handlar det ofta om mindre, glesbefolkade kommuner och relativt nya fjärrvärmeaktörer. Statistiken indikerar en strategi hos dessa bolag som resulterar i kontinuerliga och kraftiga prishöjningar.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen


Lavrov ser rött – efter Trumps nya utspel: “Helt oacceptabelt”

2025 10 08

Ryssland har reparerat relationen med en tidigare fiende.

Talibanregimen i Afghanistan fanns länge på Rysslands lista över förbjudna organisationer.

I juli ändrade Kremls sig och Ryssland blev första land att formellt erkänna regeringen.

Men nyligen uttryckte USA:s president Donald Trump att han vill ha tillbaka den enorma militära anläggningen Bagram Air Base i Afghanistan som övergavs när USA drog sig tillbaka 2021.

– Om Afghanistan inte ger tillbaka Bagram Air Base till de som byggde den, USA, KOMMER DÅLIGA SAKER ATT HÄNDA, dundrade presidenten.

Får Lavrov att rasa

Nu varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov för ett sådant scenario.

All ny utländsk militär närvaro i Afghanistan kommer att betraktas som “kategoriskt oacceptabelt".

– Utplacering av militär infrastruktur på Afghanistans territorium, såväl som på grannstaternas territorier, är kategoriskt oacceptabelt under alla förevändningar, säger Lavrov enligt Newsweek.

Enligt den ryska ministern kommer all “extraregional militär närvaro” medföra ny instabilitet.

Han menar också att Afghanistans historia “borde ha lärt alla rätt läxor för länge sedan”.

LÄS MER: Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

"Ingen överenskommelse"

Talibanerna uttryckte sig nyligen i liknande termer efter Trumps krav på att basen ska återlämnas till USA.

Idén avvisades fullständigt.

– Nyligen har vissa röster hävdat att vi för samtal med Islamiska emiratet Afghanistan för att förhandla om återlämnandet av Bagram-flygfältet, eller att vi söker en politisk lösning efter att ha misslyckats med att ta det med våld. Vi försäkrar Afghanistans folk att ingen överenskommelse om ens en tum av vår jord är möjlig, har Fasihuddin Fitrat, Afghanistans stabschef för försvarsministeriet, tidigare sagt enligt Newsweek.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 2 000 kilometer från frontlinjen

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Harrison Koeppel

Text: Redkationen