MIGRATIONSMINISTERN: “Ska krävas mer”

2023 02 16

Maria Malmer Stenergard (M) menar att det ska krävas mer för att personer som inte är svenska medborgare ska få ta del av välfärden.

Hon vill även se begränsade bidrag för personer som saknar medborgarskap.

– Min ambition är att det ska krävas mer för att du ska kunna få ta del av den svenska välfärden, det är också min ambition att det svenska medborgarskapet ska betyda mer, exakt var gränserna kommer gå och vad som är möjligt enligt EU-rätten det kommer de som kan mer än jag att få utreda, säger hon i SVT:s 30 minuter.

Vill utreda

I linje med en stramare migrationspolitik vill Tidöpartierna utreda huruvida nyanlända automatiskt ska få tillgång till sociala förmåner och bidrag eller inte.

Bland de förmåner som skulle kunna begränsas finns barnbidrag och flerbarnstillägg.

Stenergard menar även att man inte ska kunna “stapla bidrag på varandra”.

“Leder till utanförskap”

Malmer Stenergard uttalar sig även om hur hon ser anledningarna till utanförskap.

– Jag är fullt övertygad om att den kravlösa integrationspolitik vi har haft, som har inneburit att man får bidrag oavsett hur mycket man har ansträngt sig, den leder till utanförskap i mycket större utsträckning än om du faktiskt vågar ställa krav, säger hon.

Satsar på kampanj

Förra månaden kom uppgifter om att regeringen har för avsikt att satsa på en internationell informationskampanj med målet att minska asylsökande till Sverige.

Kampanjen handlar om att beskriva regeringens skifte vad gäller migrationspolitiken i Sverige, uppger SR.

– Jag tror inte det kommer att ha annat än marginell betydelse för asyltillströmningen, har Anders Ygeman (S) sagt om initiativet.

Flera punkter

I Tidöavtalet presenterade regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna ett antal förslag kring migrationspolitiken.

Där fanns bland annat förslag om att skärpa kraven för svenskt medborgarskap och att kunna utvisa människor “av bristande vandel”.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

“Lyft ut alla” – Leif GW kräver stor förändring

2025 10 26

Gängvåldet utgör fortsatt en utmaning för den svenska polisen.

I en fräsch rapport från Riksrevisionen framgår att Polismyndigheten inte har lyckats med den omorganisation som påbörjades för tio år sedan.

Leif GW Persson är inte förvånad över rapportens slutsats – han kräver nu en stor förändring gällande hur myndigheten är uppbyggd, rapporterar TV4.

Kräver förändring

År 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen ihop till en myndighet.

Leif GW Persson menar att myndigheten är alldeles för centraliserad.

– Svensk brottslighet är lokal. Det går inte att lösa med den mest centrala organisationen som finns, säger han till kanalen.

“Lyft ut alla”

GW menar att polisen i Sverige ska vara lokal – och efterlyser omfattande omorganisation.

– Jag skulle börja med att lyfta ut alla som sitter där nu. De kan hitta på något annat, säger han.

Läs mer: Användare av Swish varnas – flera anmälningar i helgen

Riksrevisionens rapport

Reformen från 2015 skulle ge högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är dock att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna, och att myndigheten heller inte har nått intentionerna med reformen.

Kritik redan då

Redan 2015 när centraliseringsarbetet påbörjades möttes initiativet av kritik.

Röster höjdes bland annat i Norrland där fyra ledningscentraler lades ner för att ersättas av en gemensam.

– Den erfarenhet och kännedom om länet som finns samlad i dom tjänsteåren går inte att ersätta, sade dåvarande vakthavande befäl i Sundsvall Mats Rasmusson till SVT då.

– Polisen ska utbilda ny personal till den nya centralen i Umeå men det kommer inte att räcka för att ersätta den lokalkunskap som finns hos dagens personal.

Läs mer: Sverige sticker ut i Europa – väcker hård kritik

Foto: Albin Olsson

Text: Redaktionen