Matjätte pekas ut – höjt priserna mest av alla

2024 03 05

Matpriserna steg i februari.

Det meddelade den oberoende sajten Matpriskollen i en sammanställning som publicerades under måndagen.

Enligt Matpriskollens vd Ulf Mazur har både Ica, Coop och Axfood höjt priserna sedan årets början.

Den största prisökningen har Axfood, som äger Hemköp och Willys, stått för.

Det uppger Ulf Mazur i ett uttalande.

– Prisökningarna slår igenom i lite olika hastighet hos kedjorna och de kan ha olika strategier vad gäller priser och sortiment. Sedan årets början har Axfood ökat priserna mest med 1,4 procent i snitt, ICA 0,9 procent och Coop bara 0,4 procent, säger han och tillägger:

– Coop har ökat priserna minst och det drivs mycket av att man sänkt priserna på EMV (kedjornas egna märkesvarot). De integrerade kedjorna som får leveranser via Dagab är oftast snabbare med prisökningar, så troligt att de andra kommer efter inom kort.

Här är varorna som sjunker i pris

Enligt Matpriskollens kartläggning har kedjorna försökt att hålla nere priset på sina egna märkesvaror. Priset på de egna märkena sjönk med 0,1 procent i februari. Å andra sidan ökade det genomsnittliga priset på leverantörernas märken med 0,8 procent.

– Det är tydligt att man försöker möta konsumenternas efterfrågan på billigare mat med att göra sina egna märken mer attraktiva prismässigt, framhåller Matpriskollen.

Tre matjättar

Ica, Coop och Axfood dominerar den svenska livsmedelsmarknaden. Tillsammans äger matjättarna cirka 90 procent av marknaden.

Ica är den i särklass största aktören. Livsmedelskedjan äger över 50 procent av marknaden.

Coop är den näst största aktören med en marknadsandel på cirka 20 procent.

Axfood är tredje störst och beräknas äga drygt 16 procent av marknaden.

LÄS MER HÄR:

Svenska konsumenter varnas – ”stora förändringar” väntar

Kunder dumpar populär vara – ”gått över gränsen”

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen