Matjätte pekas ut – höjt priserna mest av alla

2024 03 05

Det meddelade den oberoende sajten Matpriskollen i en sammanställning som publicerades under måndagen.

Enligt Matpriskollens vd Ulf Mazur har både Ica, Coop och Axfood höjt priserna sedan årets början.

Den största prisökningen har Axfood, som äger Hemköp och Willys, stått för.

Det uppger Ulf Mazur i ett uttalande.

– Prisökningarna slår igenom i lite olika hastighet hos kedjorna och de kan ha olika strategier vad gäller priser och sortiment. Sedan årets början har Axfood ökat priserna mest med 1,4 procent i snitt, ICA 0,9 procent och Coop bara 0,4 procent, säger han och tillägger:

– Coop har ökat priserna minst och det drivs mycket av att man sänkt priserna på EMV (kedjornas egna märkesvarot). De integrerade kedjorna som får leveranser via Dagab är oftast snabbare med prisökningar, så troligt att de andra kommer efter inom kort.

Här är varorna som sjunker i pris

Enligt Matpriskollens kartläggning har kedjorna försökt att hålla nere priset på sina egna märkesvaror. Priset på de egna märkena sjönk med 0,1 procent i februari. Å andra sidan ökade det genomsnittliga priset på leverantörernas märken med 0,8 procent.

– Det är tydligt att man försöker möta konsumenternas efterfrågan på billigare mat med att göra sina egna märken mer attraktiva prismässigt, framhåller Matpriskollen.

Tre matjättar

Ica, Coop och Axfood dominerar den svenska livsmedelsmarknaden. Tillsammans äger matjättarna cirka 90 procent av marknaden.

Ica är den i särklass största aktören. Livsmedelskedjan äger över 50 procent av marknaden.

Coop är den näst största aktören med en marknadsandel på cirka 20 procent.

Axfood är tredje störst och beräknas äga drygt 16 procent av marknaden.

LÄS MER HÄR:

Svenska konsumenter varnas – ”stora förändringar” väntar

Kunder dumpar populär vara – ”gått över gränsen”

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen