Matjätte pekas ut – höjt priserna mest av alla

2024 03 05

Det meddelade den oberoende sajten Matpriskollen i en sammanställning som publicerades under måndagen.

Enligt Matpriskollens vd Ulf Mazur har både Ica, Coop och Axfood höjt priserna sedan årets början.

Den största prisökningen har Axfood, som äger Hemköp och Willys, stått för.

Det uppger Ulf Mazur i ett uttalande.

– Prisökningarna slår igenom i lite olika hastighet hos kedjorna och de kan ha olika strategier vad gäller priser och sortiment. Sedan årets början har Axfood ökat priserna mest med 1,4 procent i snitt, ICA 0,9 procent och Coop bara 0,4 procent, säger han och tillägger:

– Coop har ökat priserna minst och det drivs mycket av att man sänkt priserna på EMV (kedjornas egna märkesvarot). De integrerade kedjorna som får leveranser via Dagab är oftast snabbare med prisökningar, så troligt att de andra kommer efter inom kort.

Här är varorna som sjunker i pris

Enligt Matpriskollens kartläggning har kedjorna försökt att hålla nere priset på sina egna märkesvaror. Priset på de egna märkena sjönk med 0,1 procent i februari. Å andra sidan ökade det genomsnittliga priset på leverantörernas märken med 0,8 procent.

– Det är tydligt att man försöker möta konsumenternas efterfrågan på billigare mat med att göra sina egna märken mer attraktiva prismässigt, framhåller Matpriskollen.

Tre matjättar

Ica, Coop och Axfood dominerar den svenska livsmedelsmarknaden. Tillsammans äger matjättarna cirka 90 procent av marknaden.

Ica är den i särklass största aktören. Livsmedelskedjan äger över 50 procent av marknaden.

Coop är den näst största aktören med en marknadsandel på cirka 20 procent.

Axfood är tredje störst och beräknas äga drygt 16 procent av marknaden.

LÄS MER HÄR:

Svenska konsumenter varnas – ”stora förändringar” väntar

Kunder dumpar populär vara – ”gått över gränsen”

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen