Massiv solstorm kan slå mot jorden – händer bara vart 11:e år

2024 10 23

Solen har nått sin maximala fas i sin elvaåriga solcykel.

Det innebär att kraftiga utbrott och solstormar kan slå mot jorden som följd av den ökade aktiviteten.

– Ungefär vart elfte år, i höjd med solcykeln, vänder solens magnetiska poler. På jorden skulle det vara som att nord- och sydpolerna byter plats varje årtionde – och solen övergår från att vara lugn till ett aktivt och stormigt tillstånd, meddelar amerikanska rymdorganisationen Nasa i ett pressmeddelande.

"Enorma explosioner"

Toppfasen som solen nu har gått in i kan fortsätta även under kommande år.

Solaktiviteten påverkar i mycket hög utsträckning förhållanden i rymden som kallas rymdväder – något som i sin tur kan få konsekvenser även på jorden.

– Under den mest aktiva delen av cykeln, känd som solar maximum, kan solen släppa lös enorma explosioner av ljus, energi och solstrålning – som alla skapar förhållanden som kallas rymdväder, förklarar Nasa.

Förutom storslagna norrsken kan såväl satelliter i rymden som radio, GPS och elnät på jorden komma att störas, framhåller Nasa och konstaterar:

– Solaktivitet har lett till ökad synlighet och påverkan på satelliter och infrastruktur under de senaste månaderna.

Tidigare har forskar varnat för geomagnetiska stormar med potential att tillfälligt slå ut internet.

LÄS MER: Internet kan sluta fungera – i Sverige och övriga världen

Starkaste norrskenet på 500 år

I maj tidigare i år inträffade en händelse av just det slaget.

En störtflod av stora solutbrott och så kallade koronamassuktastningar (CME) i form av “moln” med laddade partiklar och magnetiska fält mot jorden.

– Vilket skapade den starkaste geomagnetiska stormen på jorden på två decennier – och möjligen bland de starkaste uppvisningarna av norrsken som registrerats de senaste 500 åren, förklarar Nasa.

Nyligen var det dags igen.

För knappt två veckor sedan noterades en geomagnetisk storm av kaliber fyra på den femgradiga skalan på väg mot jorden, vilket fick följden att norrsken kunde ses så långt söderut som på Kuba.

– Den här ökningen av aktivitet ger en spännande möjlighet att lära sig mer om vår närmaste stjärna – men den påverkar också hela vårt solsystem, även jorden, säger Jamie Favors, chef för Space Weather Program vid Nasas högkvarter i Washington.

Norrsken i Skåne natten till 11 oktober. Foto: MarcusOscarsson.se

Foto: Nasa

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen