Livsmedelsverket vädjar till svenska folket

2023 05 22

Det anser Livsmedelsverket som nu ber svenska folket om hjälp.

Myndigheten tar inspiration från Europa och vänder sig direkt till befolkningen – i form av en medborgarpanel som ska representera svenskarna.

Panelen är den första någonsin som Livsmedelsverket arrangerar på nationell nivå, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– De 60 medborgarna ska komma med förslag till hur det ska bli lättare att äta hälsosamt och hållbart, framhålls på den egna hemsidan.

Förslag till regeringen

Medborgarna som väljs ut till panelen bör inte ta lätt på sitt uppdrag.

Planen är nämligen att det förslag som gruppen tar fram ska bli ett av underlagen till det regeringsuppdrag som Livsmedelsverket har fått tillsammans med Folkhälsomyndigheten, som syftar att finna en tydlig riktning om hållbar livsmedelskonsumtion.

– Det är ingen lätt uppgift som medborgarna har fått, men de har på ett imponerande sätt tagit sig an utmaning, säger Irene Blom som leder projektet.

"Strävar efter bra representation"

7 000 slumpmässigt utvalda personer har under våren bjudits in till att delta i panelen.

Av dessa bantades gruppen ned till 60 personer, alla över 16 år.

– Vid rekryteringen har vi strävat efter att få en så bra representation som möjligt i Sveriges befolkning i fråga om ålder, kön, region och utbildningsnivå, framhåller Livsmedelsverket i samma meddelande.

Två teman

Panelen har redan träffats fyra gånger. Vid de två första tillfällena träffade deltagarna experter på hållbar livsmedelskonsumtion och vilka förutsättningar som finns för en sådan.

Gång tre och fyra har konkreta förslag börjat tas fram om nya sätt att äta hållbart och hälsosamt.

Det arbetas framför allt med två teman: på exponering av mat samt utbud och tillgänglighet till hållbara livsmedel.

Svenskarna äter för dåligt

Tidigare i år slog Folkhälsomyndigheten fast att Sveriges vuxna befolkning har för dåliga matvanor.

Exakt vad som ligger bakom utvecklingen går inte att slå fast, men pandemin kan ha bidragit.

– För att minska skillnaderna i matrelaterad hälsa behövs både ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som når hela befolkningen samtidigt som riktade insatser ges till de med störst behov, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Besvärande förändring bland svenskarnas matvanor

Foto: L. Hansel

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen