Litet barn dog – efter råd från sjukhuset

2024 02 09

Det var på sjukhuset Näl som en kvinna gravid i vecka 41 plus två dagar kom in för att föda barn.

Eftersom hon var förstagångsföderska var igångsättning att rekommendera i syfte att minska risken för fosterskador eller död.

Men efter ett samtal med en barnmorska åker mamman och hennes partner istället hem, enligt en Lex Maria-anmälan som sjukhuset gjort i efterhand.

Det rapporterar P4 Väst.

Dog efter förlossningen

När igångsättningen väl inleddes vid ett senare tillfälle var det för sent. Bebisen kom ut slapp och dog 15 dagar senare.

I den efterföljande anmälningen har barnmorskan pekats ut som den som brast i rutinerna och gjorde fel.

Men de uppgifterna stämmer inte, enligt mamman själv.

Hon menar att anklagelserna är orättvisa.

– Man har plockat ut enskilda saker och lyft fram en enskild person som ansvarig för det som hände och det stämmer inte. Om Ivo (Inspektionen för vård och omsorg, red. anm.) tar sitt beslut utifrån den informationen blir hela utredningen skev, säger föräldern till radiokanalen.

Pekar ut läkaren

Enligt mamman till det framlidna barnet var det istället ett råd från en läkare som låg bakom den tragiska händelseutvecklingen. 

Hon menar att läkaren sade att rutinen inte alls fanns och gav bilden att en naturlig födsel är bäst och att det därför vore lämpligast att vänta – och anser att läkaren borde granskas istället.

Sjukhuset Näl har svarat på kritiken.

– Vår analys har kommit fram till att vi inte har fångat att det skulle vara så. Om man ponerar att det skulle vara så, så är det självklart inte korrekt, säger chefsläkaren Jesper Swärd till radion.

Anhöriga ska få svar

Efter att händelsen anmälts ska Ivo göra en utredning där de som en följd kan ställa olika krav på sjukhuset i fråga.

– Lex Maria-anmälans primära syfte är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till en inträffad allvarlig skada eller uppkommen risk för sådan, för att därigenom förebygga att liknande händelser inträffar i framtiden, informerar Västra Götalandsregionen på sin hemsida.

Ytterligare ett syfte med anmälan är att patienten, eller dess anhöriga i det här fallet, ska få klarhet i vad det är som har gått fel.

Arkivfoto: A. Romansa

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen