Lettland skickar unikt stöd till Ukraina

2023 03 09

Lettland fortsätter med sitt stora stöd till Ukraina.

Till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina har många länder skickat såväl ekonomiskt som humanitärt och militärt stöd till det krigsdrabbade landet.

Ett av de länder som stöttat Ukraina är Lettland, som nu inleder ett unikt nytt stödprogram.

Fordon som tagits från rattfyllerister kommer nu att doneras, rapporterar BBC.

Åtta sådana fordon har lämnat Lettlands huvudstad och väntas nå Ukraina snart.

“Därför kom jag på idén”

Fordonen är de första som skickas till Ukraina sedan planen godkändes av det lettiska parlamentet förra månaden.

Lettland har bland de högsta siffrorna i Europa när det kommer till rattfylleri.

– Ingen förväntade sig att människor kör så många fordon i onyktert tillstånd. De kan inte sälja dem lika snabbt som folk dricker. Så det var därför jag kom med idén - skicka dem till Ukraina, säger Reinis Poznaks, som leder den stiftelse som har hand om donationerna.

Stort stöd

I baltländerna råder stort stöd för Ukraina på grund av rädslan för den ryska aggressionen.

Lettland har sedan tidigare skickat militärt stöd till landet, och tar nu vara på de resurser som finns.

– De kommer till bättre nytta där, säger Poznaks.

Krigsbrott

Under torsdagen har Ryssland attackerat flera regioner i Ukraina med missiler.

Ursula von der Leyen, den Europeiska kommissionens ordförande, menar att Ryssland gör sig skyldiga till ytterligare krigsbrott, uppger CNN.

– Rysslands avsiktliga angrepp på civila och på energinät är ett krigsbrott. Det stärker vår gemensamma beslutsamhet att fortsätta att göra framsteg i Ukrainas reformansträngningar på vägen mot ett EU-medlemskap menar hon.

Återkommande attacker

Under de senaste 24 timmarna har ryska styrkor avfyrat 84 missiler mot ukrainsk mark.

Den ukrainska militären menar att de lyckades avvärja 34 av de missilerna.

– Med obetydliga framgångar på slagfältet fortsätter fienden att använda terrortaktik och bryter därmed mot normerna i internationell humanitär rätt, framhåller den ukrainska armén.

Foto: A. Kalashmatina

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen