26nov25

Lavrov är rasande: “De har gjort något dumt”

2023 04 24

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har blivit jättearg på USA.

Anledningen är att Kreml påstår att USA har nekat visum till ryska journalister som vill bevaka ministerns resa till New York, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Där är det meningen att Lavrov idag ska leda FN:s säkerhetsråds möte. På agendan står att “försvara FN-stadgan”.

– Ett land som kallar sig det starkaste, smartaste, fria och rättvisa landet har gjort någonting dumt genom att visa vad dess svurna försäkringar om att skydda yttrandefrihet och tillgång till information verkligen är värda, säger han i samband med att han lämnade Moskva.

"Kommer inte att förlåta"

Det amerikanska utrikesdepartementet har än så länge inte kommenterat uppgifterna.

Enligt AP var journalisternas syfte att bevaka Lavrovs framträdande för att markera Rysslands ordförandeskap i säkerhetsrådet.

– Var säker på att vi inte kommer att glömma och inte förlåta detta, säger Sergej Lavrov.

Hans vice utrikesminister Sergej Kyabkov var inte heller sen med att spä ut sin ilska över att journalisterna inte skulle få vara på plats.

– Jag betonar att vi kommer att hitta sätt att reagera på detta, så att amerikanerna kommer ihåg att inte göra detta framöver, säger han enligt AP.

Tar över ordförandeskapet

Från och med 1 april tog Ryssland över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, vars huvudsakliga syfte bland annat är att verka för fred i världen.

Det som lät som ett dåligt aprilskämt har sin förklaring i att ordförandeskapet växlar i alfabetisk ordning mellan medlemmarna.

Senast Ryssland hade posten var i februari 2022 – samma månad som Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen och inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Permanent medlem

Ryssland är dessutom en av rådets permanenta medlemmar. Enligt stadgarna har man ett särskilt ansvar att värna om fred och säkerhet.

– Här har vi en stat som gjort motsatsen till detta. Att den staten nu blir ordförande i säkerhetsrådet är en utveckling som kan tyckas väldigt stötande, sade folkrättsexperten Ove Bring till DN vid månadsskiftet.

Känsligt läge

Den aktuella tvisten mellan USA och Ryssland kommer kort efter att spänningarna redan ökat mellan länderna. Detta som en följd av att Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich arresterats.

Journalisten anklagas av Ryssland för spionage medan USA har förklarat att han är "felaktigt fängslad”.

Ryssland kräver för närvarande att utländska journalister förnyar sina visum och ackreditering var tredje månad, jämfört med en gång om året innan striderna började, rapporterar AP.

LÄS MER: Här skämmer ryska utrikesministern ut sig – blir utskrattad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen