LÄKARE: Så här mycket räcker det att du tränar

2023 07 19

Du behöver sannolikt inte träna så mycket som många rekommendationer hävdar.

Den slutsatsen drar nu flera forskare efter nya studier på området.

89 000 vuxna individer har ingått i undersökningen och under en hel vecka mättes deras respektive träningsnivåer.

Och studien fann att så kallade “helgkrigare” som enbart tränar på lördagen och söndagen, när man vanligtvis är ledig, var lika friska som de som tränade varje dag.

1-2 gånger i veckan

Studien har publicerats i tidskriften JAMA och är den största som specifikt undersökt risken för hjärtattacker och stroke kopplat till när och hur många gånger man tränar eller motionerar.

– Att öka sin fysiska aktivitet, även om det bara är en eller två dagar i veckan, kan förbättra dina kardiovaskulära resultat, säger hjärtspecialisten Patrick Ellinor från Massachusetts General Hospital i en kommentar till The Sun.

Med kardiovaskulära resultat syftar han på sjukdomar som påverkar hjärta och blodkärl.

Samma som om man sprider ut

I undersökningen jämfördes både de som enbart tränade på helgen och de som tränade fler dagar än så med personer som inte var fysiskt aktiva överhuvudtaget.

Den förstnämnda gruppen var 38 procent mindre benägna att drabbas av hjärtsvikt, medan de som spred ut sin träning bedömdes löpa 36 procent mindre risk för samma sak.

Även när det gäller strokerisken var siffrorna nästan likvärdiga.

De som tränade två dagar i veckan var 21 procent mindre benägna att drabbas. Om man spred ut sin träning var siffran 17 procent.

– Fysisk aktivitet koncentrerad inom en till två dagar var associerad med liknande lägre risk för kardiovaskulära utfall jämfört med mer jämnt fördelad aktivitet, betonar Patrick Ellinor.

Stillasittande hot mot folkhälsan

Att ge för generella träningsråd kan dock vara vanskligt eftersom det ofta handlar om individuella behov, betonar Karolinska institutet på sin hemsida.

En del allmänna råd kan dock ges.

– Att röra på sig skyddar mot många sjukdomar och vår stillasittande livsstil betraktas som hot mot folkhälsan, har vetenskapsjournalisten Annika Lund skrivit i Medicinsk Vetenskap tidigare.

– Därför rekommenderas svenskar att ta minst en halvtimmes rask promenad varje dag, alternativt motionera på högre intensitetsnivå minst tre gånger i veckan.

LÄS MER: Nya rekommendationer – så många steg bör du gå varje dag

Foto: A. Adeoye

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 oktober 2026

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen