Lågpriskedja expanderar – öppnar minst sju nya butiker

2024 11 08

Lidl fortsätter att växa.

Lågpriskedjan har för avsikt att öppna flera nya butiker runt om i landet under 2025.

Lidl ger nu besked om att man kommer att öppna en ny butik i Mora - där kedjan inte har haft någon affär sedan 2021.

Den nya butiken kommer till den externa handelsplatsen Noret, rapporterar sajten Market.

Flera nya platser

Det är inte bara Mora som kommer att få en ny Lidl-butik under 2025.

Kedjan kommer även att upprätta nya butiker i Eslöv, Borås, Uppsala, Upplands-Bro, Sollefteå och Strömstad.

Det rör sig alltså totalt om minst sju nyetableringar under nästa år.

“Dubbelt så stor”

Den nya butiken i Mora kommer att ha en försäljningsyta på omkring 1 400 kvadratmeter.

Det är dubbelt så stort som den tidigare butiken i staden.

– Den nya butiken har dubbelt så stor yta jämfört med den tidigare som låg i centrala Mora samt tillgång till parkeringsplatser, och kommer därmed ge oss förutsättningar att erbjuda en ännu bättre kundupplevelse för våra kunder i regionen, säger Johan Vennerström, fastighetschef på Lidl Sverige.

Är ett problem

Konkurrensverket har tidigare pekat ut att bristande konkurrens i livsmedelsbranschen ger omotiverat höga priser på mat.

– Vår genomlysning av livsmedelsbranschen visar att konsumenterna har fått betala mer för många livsmedel än vad som är motiverat av de ökade priserna på insatsvaror i livsmedelsproduktionen, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Behöver bli enklare

Jermsten fortsätter.

– Priserna på vissa varor har alltså ökat mer än vad som kan motiveras av de ökade kostnaderna i produktionsledet. En sådan situation hade inte uppstått med väl fungerande konkurrens.

Konkurrensverket framhåller också att kommunerna och dagligvaruhandeln bör agera på ett sätt som sänker etableringshindren på marknaden. 

Det skulle öka möjligheten för fler aktörer att etablera butiker och minska den höga koncentrationen.

I samband med de höga livsmedelspriserna som har varit har allt mer fokus riktats mot livsmedelsjättarnas samhällsroll.

Foto: G. Ribeiro

Text: Redaktionen

Trendbrott för nyblivna pensionärer – får mer pengar

2025 04 01

Trenden är bruten.

Nu stiger pensionerna i Sverige.

Det visar Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader”.

Enligt rapporten ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer med 7 procentenheter under 2024. Detta på grund av att riksdagen beslutat om höjningar av åldersgränser i pensionssystemet.

Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes från 62 till 63 år och den lägsta tillåtna åldern för rätt till garantipension från 65 till 66 år.

Tillsammans har höjningarna lett till att kompensationsgraden ökat – det vill säga pensionen jämfört med den inkomst en person hade innan han eller hon gick i pension.

–  Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, säger Kristin Kirs som är analytiker och rapportförfattare.

Bekräftad ökning

Beräknat för samtliga pensionsåldrar var kompensationsgraden för allmän pension 50 procent 2024. En bekräftad ökning jämfört med 2022, då den landade på 46 procent.

Pensionsmyndigheten presenterar ingen data för tjänstepensionsutbetalningar under fjolåret, men under 2022 var den totala kompensationsgraden 67 procent, nästan 20 procentenheter högre än kompensationsgraden för allmän pension.

Vidare fastslår Pensionsmyndigheten att spridningen i kompensationsgraden är mycket stor mellan olika inkomsttagare. 

– Man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Så mycket ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer under 2024:

Foto: L. Hetteberg resp Pensionsmyndigheten 

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland börjar använda fruktat vapen

2025 04 01

Finland kommer att lämna det så kallade Ottawafördraget som förbjuder användning av personminor i krig.

Det meddelar statsminister Petteri Orpo i dag, tisdag. Beslutet motiveras med att Ryssland utgör ett långvarigt säkerhetshot mot Finland och hela Europa, rapporterar Yle.

– Jag vill betona att Finland och finländarna inte är i nöd. Det är tryggt i Finland. Med de här besluten försäkrar vi att Finlands försvar är i skick också under de kommande åren, säger Orpo enligt kanalen.

Samtidigt meddelar statsministern att Finland kommer höja försvarsanslagen till 3 procent av BNP senast 2029.

Östra gränsen

Personminor kan utplaceras vid Finlands östra gräns mot Ryssland, enligt flera experter.

Henrique Garbino är forskare vid Försvarshögskolan och har jobbat med minröjning i östra Ukraina.

Han förklarar att personminorna kan behövas om Ryssland attackerar Finland på bred front.

– Det hot som kanske oroar er regering är att ett stort antal soldater skulle ta sig över gränsen in på finskt territorium och att det här inte kommer att aktivera de minsystem som ni i nuläget har, eller planerar att ta i bruk vid gränsen, säger han till Yle.

Sverige kan följa efter

Militärexperten Joakim Paasikivi tror att diskussionen om personminor kommer att intensifieras i Sverige med anledning av säkerhetsläget och utvecklingen i Finland.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, har Paasikivi sagt till SvD

Omstritt vapen

Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen