Kritiserad vara säljs på Lidl i Sverige – slopas i andra länder

2024 12 16

Hård kritik riktas nu mot Lidl.

Nyligen började lågpriskedjan i Tyskland fasa ut en av de mer uppmärksammade produkterna i hyllorna.

Tidigare har även Frankrike och Belgien gjort samma sak.   

Men på Lidl i Sverige säljs fortfarande det som ofta kallas turbokycklingar, det vill säga kycklingar som framavlats för att växa onaturligt snabbt och därmed ofta lider av hunger eller drabbas av sjukdomar.  

Djurrättsorganisationen Djurens rätt är mycket kritiska till att svenska Lidl inte gör samma sak som ovan nämnda länder.   

– Trots omfattande rapportering om hur illa kycklingarna behandlas och trots att Lidl i andra länder har börjat ta sitt ansvar, fortsätter Lidl i Sverige att ignorera problemet. Det är hög tid för dem att agera för djurens bästa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i ett uttalande.    

Svaret: saknas tillgång     

Lidl Sverige har svarat på kritiken.  

Företaget understryker att utfasningen i Tyskland inte handlar om något förbud mot varorna eller kycklingarna.

– Lidl Tyskland har inte infört något förbud. Planen för Lidl i Tyskland är att över de närmaste åren successivt kunna erbjuda mer kyckling av långsamväxande raser. Det kräver en omställning i alla led, och från våra kollegor i Tyskland vet vi att livsmedelsbranschen där arbetar tillsammans i frågan. Där finns även en nationell fond som stödjer omställningen, säger Anneli Bylund, hållbarhetchef på Lidl.

Till tidningen Syren har Anneli Bylund tidigare sagt att djurvälfärd är en viktig fråga, men att det saknas tillgång på kycklingkött från mer långsamväxande hybrider.  

– I Sverige finns det dock inte tillgång på kyckling av långsamväxande raser i den utsträckning som behövs, endast en mycket liten andel är av denna sort, säger hon.

Enligt Anneli Bylund har Lidl enbart kyckling märkt med Svensk Fågel i sitt färska fasta sortiment, vilket bland annat innebär att kycklingarna inte får några hormoner eller tillväxtantibiotika.

– Både Länsstyrelsens veterinärer och ett oberoende kontrollorgan gör dessutom regelbundna kontroller hos uppfödarna, försäkrar hållbarhetschefen.

LÄS MER: Stort larm om Guldfågeln – “det är en skandal”

"Helt ologiskt"

Djurens Rätt köper dock inte förklaringen.  

Organisationen menar att tillgången styrs av efterfrågan från aktörer som just Lidl. Upphör efterfrågan kommer produktionen sluta, är argumentet.  

− Det är helt ologiskt att Lidl pekar på begränsad tillgång på kyckling från mer långsamväxande raser som ett hinder, när de själva inte efterfrågar dessa. De framhäver att de säljer svensk kyckling, men blundar för de fruktansvärda förhållanden som gång på gång avslöjas i svenska kycklingfabriker. Det är nu dags för Lidl i Sverige att ta sitt ansvar, säger Camilla Bergvall.

Turbokycklingar är ingen egen ras utan ett begrepp som ibland används för att beskriva en onaturligt snabb framavling jämfört med hur kycklingarna skulle ha växt under naturliga förhållanden.

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen