Kritiserad vara säljs på Lidl i Sverige – slopas i andra länder

2024 12 16

Hård kritik riktas nu mot Lidl.

Nyligen började lågpriskedjan i Tyskland fasa ut en av de mer uppmärksammade produkterna i hyllorna.

Tidigare har även Frankrike och Belgien gjort samma sak.   

Men på Lidl i Sverige säljs fortfarande det som ofta kallas turbokycklingar, det vill säga kycklingar som framavlats för att växa onaturligt snabbt och därmed ofta lider av hunger eller drabbas av sjukdomar.  

Djurrättsorganisationen Djurens rätt är mycket kritiska till att svenska Lidl inte gör samma sak som ovan nämnda länder.   

– Trots omfattande rapportering om hur illa kycklingarna behandlas och trots att Lidl i andra länder har börjat ta sitt ansvar, fortsätter Lidl i Sverige att ignorera problemet. Det är hög tid för dem att agera för djurens bästa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i ett uttalande.    

Svaret: saknas tillgång     

Lidl Sverige har svarat på kritiken.  

Företaget understryker att utfasningen i Tyskland inte handlar om något förbud mot varorna eller kycklingarna.

– Lidl Tyskland har inte infört något förbud. Planen för Lidl i Tyskland är att över de närmaste åren successivt kunna erbjuda mer kyckling av långsamväxande raser. Det kräver en omställning i alla led, och från våra kollegor i Tyskland vet vi att livsmedelsbranschen där arbetar tillsammans i frågan. Där finns även en nationell fond som stödjer omställningen, säger Anneli Bylund, hållbarhetchef på Lidl.

Till tidningen Syren har Anneli Bylund tidigare sagt att djurvälfärd är en viktig fråga, men att det saknas tillgång på kycklingkött från mer långsamväxande hybrider.  

– I Sverige finns det dock inte tillgång på kyckling av långsamväxande raser i den utsträckning som behövs, endast en mycket liten andel är av denna sort, säger hon.

Enligt Anneli Bylund har Lidl enbart kyckling märkt med Svensk Fågel i sitt färska fasta sortiment, vilket bland annat innebär att kycklingarna inte får några hormoner eller tillväxtantibiotika.

– Både Länsstyrelsens veterinärer och ett oberoende kontrollorgan gör dessutom regelbundna kontroller hos uppfödarna, försäkrar hållbarhetschefen.

LÄS MER: Stort larm om Guldfågeln – “det är en skandal”

"Helt ologiskt"

Djurens Rätt köper dock inte förklaringen.  

Organisationen menar att tillgången styrs av efterfrågan från aktörer som just Lidl. Upphör efterfrågan kommer produktionen sluta, är argumentet.  

− Det är helt ologiskt att Lidl pekar på begränsad tillgång på kyckling från mer långsamväxande raser som ett hinder, när de själva inte efterfrågar dessa. De framhäver att de säljer svensk kyckling, men blundar för de fruktansvärda förhållanden som gång på gång avslöjas i svenska kycklingfabriker. Det är nu dags för Lidl i Sverige att ta sitt ansvar, säger Camilla Bergvall.

Turbokycklingar är ingen egen ras utan ett begrepp som ibland används för att beskriva en onaturligt snabb framavling jämfört med hur kycklingarna skulle ha växt under naturliga förhållanden.

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen