Kris i Natoland – varnar för ”stenkastande soldater”

2023 12 07

Vid en eventuell väpnad konflikt kommer soldaterna att behöva vidta primitiva stenåldersåtgärder.

Det säger Marc Thys, nyligen pensionerad toppgeneral i den belgiska armén, enligt Politico.

– Om kriget bryter ut här kommer vi att behöva kasta sten efter bara några timmar på grund av brist på ammunition.

Kan inte stå emot attack

Under sista åren av sin tjänstgöring gick Marc Thys under titeln generallöjtnant.

Han påpekar att om Belgien skulle ha någon chans att stå emot en attack som varar uppemot två månader måste det investeras mellan fem och sju miljarder euro för att säkra ammunitionsreserver.

Det är väldigt mycket mer än vad regeringen för närvarande tillhandahåller, påpekar generalen.

– Jag hade 15 miljoner euro per år att köpa ammunition för, men det har nu höjts till 150 miljoner euro, säger Marc Thys.

Missar EU-mål

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för knappt två år sedan har västländer levererat ammunition och vapen för att hjälpa Kyiv att försvara sig mot Vladimir Putins brutala attacker.

Natomedlemmar har emellertid samtidigt också kämpat för att öka kapaciteten att fylla på sina egna förråd för att gränsen mot öst inte ska riskera bli obeväpnad.

Det innebär att EU troligen kommer att missa det leveransmål som unionen satt upp när det gäller vapenleveranser till Ukraina.

"Botten av tunnan"

Nato har flera gånger slagit larm om att det är dags att kraftigt öka vapenproduktionen i väst.

Senast i oktober vädjade Rob Baur, Natos högsta militära tjänsteman, om just detta.

Anledningen är att Natoländer nu börjar se “botten av tunnan” efter att Ukraina försetts med vapen från redan "halvtomma" ammunitionslager, rapporterar BBC.

– Vi behöver stora volymer, betonar Rob Baur och pekar på att underinvesteringen pågått i flera årtionden.

"Elefanten i rummet"

Storbritanniens försvarsminister James Heappy delar den uppfattningen.

Han insinuerar också att Natos medlemsländer inte alltid lever upp till kravet att öronmärka två procent av landets BNP till försvaret.

Ministern kallar det för “elefanten i rummet”.

– Om det inte är dags – när det är krig i Europa – att spendera två procent på försvaret, när är det då dags?

Samtidigt har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnat för följderna om Ukraina inte beväpnas i tillräckligt stor grad.

– Vi måste fortsätta att ge ukrainarna de vapen de behöver för att vara starka på slagfältet nu, så att de kan vara starka vid förhandlingsbordet i framtiden, sade Jens Stoltenberg enligt Radio Free Europe för några veckor sedan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Bensinpriset förändras snabbt – på väg mot rekord

2024 09 15

Det svenska bensinpriset har förändrats väldigt snabbt jämfört med priset i övriga Europa.

På bara ett år har svenska drivmedelspriser sjunkit avsevärt.

I rankingen över europeiska drivmedelspriser har Sveriges position förändrats med hela 14 placeringar när det gäller bensin och 18 placeringar när det gäller diesel, rapporterar DI.

Sverige har nu det sjunde lägsta bensinpriset i Europa – av 32 jämförda länder, enligt statistik från M Sverige. Det rör sig om en rekordsnabb förändring jämfört med hur Sverige brukar stå sig i jämförelse med andra europeiska länder.

Snabb förändring i europeisk jämförelse

I statistiken jämförs drivmedelspriser i europeiska länder i september varje år.

En liter bensin kostar i snitt 16,64 kronor i Sverige i september.

Det innebär att vi går från en 21:a plats till en 7:e plats i Europa, när länderna rankas utifrån hur billig bensinen är, rapporterar tidningen.

När det gäller diesel har Sverige gått från en 32:a plats, alltså bottenplaceringen, till en 14:e plats.

Effekt av sänkt reduktionsplikt

De sjunkande drivmedelspriserna tros bland annat bero på att oljepriset har fallit, enligt tidningen.

Men prissänkningen är också en effekt av den sänkta reduktionsplikten.

Regeringen planerar dock att höja reduktionsplikten igen, men kompensera genom att sänka skatten på drivmedel.

Något som M Sverige tycker är bra, eftersom reduktionsplikten fyller en funktion.

– Inblandningen gör ju att det skapar möjligheter att kunna fortsätta köra med den bil man har i dag eftersom utsläppen blir mindre, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, enligt tidningen.

Sänker bränsleskatter

Att sänka reduktionsplikten var ett viktigt vallöfte från Tidöpartierna, men nu har man alltså föreslagit att den ska höjas igen eftersom man vill minska svenska klimatutsläpp, rapporterar SVT.

Nivån på reduktionsplikten planeras att höjas från 6 till 10 procent.

Det är tillräckligt för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, enligt kanalen.

Men samtidigt väljer man alltså att sänka drivmedelsskatterna.

Tidöpartiernas förhoppning är att skattesänkningen ska innebära att det inte blir dyrare att tanka, trots en höjd reduktionsplikt.

– De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger Sverigedemokraterna i en skriftlig kommentar till kanalen.

Foto: engin akyurt

Text: Redaktionen


Oväntat besked i USA-valet – dramatisk förändring

2024 09 15

Kamala Harris närmar sig Trump i en röd delstat.

Det är delstaten Iowa, en röd delstat, som nu uppmärksammas.

En ny opinionsundersökning visar att Kamala Harris närmar sig Donald Trump i delstaten.

Detta efter att Donald Trump tydligt vunnit Iowa i tidigare val och Joe Biden legat långt bakom i tidigare mätningar.

Det rapporterar Newsweek.

Tydligt röd delstat

Det rör sig om en dramatisk förändring.

Under valet 2016 vann Trump Iowa med 10 procents marginal.

I valet 2020 var det återigen Trump som vann med drygt 8 procent.

I en mätning från i juni låg dåvarande presidentkandidaten Joe Biden bakom Trump med hela 18 procent i Iowa.

Nu närmar sig Kamala Harris.

Bara fyra procent

Kamala Harris ligger nu bara fyra procent bakom Donald Trump.

– Den demokratiska presidentkandidaten Kamala Harris närmar sig den tidigare presidenten Donald Trump i Iowa, med en ny opinionsundersökning som visar att hon bara ligger under med 4 poäng i den röd-lutande staten, uppger Newsweek.

– Nu visar en ny opinionsundersökning som publicerades på söndagsmorgonen av Des Moines Register och Mediacom Iowa Poll att Harris får 43 procent jämfört med Trumps 47 procent.

“Inte bekvämt”

Så sent som i juni hade Donald Trump 50 procent i Iowa medan Joe Biden stod och stampade på 32 procent.

Nu menar opinionsundersökaren J. Ann Selzer, vd för Selzer & Co, att Trump har anledning att vara orolig.

Det uppger Des Moines Register.

– Jag skulle inte säga att 4 procent är bekvämt. Loppet har skärpts avsevärt.

Ingen mer debatt

Donald Trump har tidigare aviserat att det inte blir någon mer debatt mellan honom och Kamala Harris.

Hans rådgivare vill se mer fokus på de ämnen som tros kunna ge honom ett försprång i valet, det vill säga ekonomin, migrationen och situationen vid gränsen till Mexiko.

Experter menar att Trump lägger alltför lite fokus på hans kärnämnen, och att en skarpare inriktning mot dessa ämnen skulle kunna ge honom mer stöd i flera olika delstater.

Speciellt i de så kallade vågmästarstaterna bedöms det vara viktigt att få väljare att förstå hans position i ämnena.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen