KREMLS BESKED: Amerikanska soldater kan avrättas

2022 06 21

Ryssland kan inte garantera att de två amerikanska soldaterna som tillfångatagits i Ukraina inte riskerar dödstraff.

Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov i en intervju med NBC-tv.

– Jag kan inte garantera någonting. Det beror på utredningen, säger Peskov när han får frågan.

Han anklagar soldaterna för att ha skjutit mot rysk militär och för att de är inblandade i ”illegal verksamhet”.

– De måste hållas ansvariga för de brott som de begått, säger Peskov till NBC.

”Legosoldater”

Till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA säger Peskov att amerikanerna är ”legosoldater” som har begått olagliga handlingar, rapporterar Reuters.

Enligt Peskov omfattas männen inte av Genèvekonventionerna om behandling av krigsfångar.  Han framhäver att Kreml inte betraktar männen som ”vanliga soldater”.

– De tillhör inte den ukrainska armén. De är inte föremål för Genèvekonventionen, säger Peskov till RIA, enligt Reuters.

Kan gå samma öde till mötes

Tidigare har domstolen i den ryskstödda folkrepubliken Donetsk dömt de brittiska soldaterna Aiden Aslin och Shaun Pinner, samt den marockanska medborgaren Brahim Saadoun till döden.

Amerikanerna  Alexander John-Robert Drueke, 39, och Andy Tai Ngoc Huynh, 27, riskerar nu att gå samma öde till mötes.

Tillfångatogs efter hårda strider

Männen, som tillhörde Ukrainas 92:a mekaniserade brigad, tillfångatogs efter hårda strider den 9 juni, nära staden Izbytske. 

– Vi övervakar situationen noga och är i kontakt med de ukrainska myndigheterna, sa en talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet i samband med att uppgifterna nått USA.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Varning utfärdas till de med Android-telefon

2025 12 08

Privata meddelanden på Android-telefoner kan snart övervakas.

En ny Android-funktion gör det möjligt för arbetsgivare att läsa, spara och arkivera användares sms – även sådana man trodde var raderade.

Google ändrar spelreglerna

Privata sms från jobbmobilen kan snart vara ett minne blott.

Google rullar ut funktionen Android RCS Archival, som låter arbetsgivare spara och granska allt du skriver i Google Messages – även raderade konversationer.

– Google Messages kan nu ”snappa upp och arkivera RCS-chattar” på alla Android-enheter som kontrolleras av en arbetsgivare, uppger Android Authority.

Forbes var de som uppmärksammade förändringen först.

– Plötsligt är förmånen med att få en telefon på jobbet inte så bra som den kan verka, säger säkerhetsexperten Zak Doffman till Forbes.

– Sms-meddelanden har setts som annorlunda, till skillnad från e-post som länge varit enkel för arbetsgivare att övervaka, fortsätter han.

Funktionen gäller specifikt företagsstyrda Android-telefoner där arbetsgivaren administrerar enheten och använder Google Messages som standardapp.

LÄS MER: Kim Jong-un tystar två stormakter – Seoul slår larm

Hundratusentals svenskar kan påverkas

Många användare tror att end-to-end-kryptering skyddar dem – men det stämmer bara när meddelandet skickas.

När sms:et landar i telefonen är det dekrypterat och går att läsa för systemadministratören.

Det är exakt där Google öppnar dörren för arbetsgivare.

Enligt Google är syftet att hjälpa företag följa lagkrav, särskilt inom finans, offentlig sektor och andra branscher där all kommunikation måste loggas.

Men effekten blir att ett stort antal svenskar kan övervakas.

Hundratusentals svenskar kan komma att beröras, då Android-telefoner är vanliga i kommuner, regioner, techbolag, industrin och konsultsektorn.

Därför införs funktionen

Google förklarar att vissa företag tidigare tvingats stänga av RCS-funktionen helt eftersom de inte kunnat arkivera meddelanden enligt lagkrav.

Med Android RCS Archival täpps den luckan nu igen, vilket gör att arbetsgivare kan spara alla sms-trådar, läsa mottagna och skickade meddelanden och ta del av innehåll som du själv raderat.

Allt sker i bakgrunden om IT-avdelningen aktiverat funktionen.

LÄS MER: UPPGIFTER: ”Farlig handling” mot militärplan – signalerar attack

Foto: C Banks

Text: Redaktionen

Kinesiska jätten vill erövra Sverige – “Ska bli bland de största”

2025 12 07

Det kinesiska elbilsföretaget BYD har stora planer för Sverige.

Den europeiska bilindustrin är alltjämt svag.

Konkursansökningar ramlar in på löpande band i Tyskland och intresset för nya bilar är svalt.

Då ser den kinesiska biltillverkaren BYD ett gyllene läge att på riktigt slå sig in på den europeiska – och svenska – marknaden.

“Ska bli bland de största”

Än så länge har BYD inte varit någon storsäljare i Sverige – men det har den kinesiska jätten tydliga planer på att ändra.

Toppchefen Stella Li har en ny plan som bland annat innefattar ultrasnabb laddning och nya sätt att sälja.

– Vi ska bli bland de största, säger hon till Dagens industri.

– Vi ska bli en stor spelare i Sverige och täcka hela landet med 80 återförsäljare.

“Kommer explodera”

De kinesiska bilarna har tidigare inte synts speciellt ofta på europeiska vägar.

Brad Anderson, skribent hos bilmagasinet Automotive News, tror dock att “BYD:s europeiska expansion är på väg att explodera”.

Läs mer: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort

Stora planer

BYD kommer att öppna en fabrik i Ungern – och har planer på att göra detsamma i Turkiet och Spanien.

– För inte så länge sedan var BYD-fordon en sällsynt syn på Europas vägar, skriver Anderson.

– Men under de senaste fem åren har biltillverkaren vuxit till en global gigant som expanderat till nya marknader snabbare än någon av sina konkurrenter. Nästa år kommer deras modeller att bli ännu vanligare i hela Europa.

Tvärnit i november

I november registrerades 21 016 nya personbilar i Sverige, en minskning med 15 procent jämfört med samma månad förra året.

– Personbilarnas nedgång i november beror på ett fortsatt svagt konjunkturläge, avvaktande kunder, samt leveransstörningar och förändringar i produktportföljen hos vissa märken, säger Mobility Swedens vd Mattias Bergman i ett pressmeddelande.

Läs mer: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

Foto: Alejandro Luengo resp Linus Mimietz

Text: Redaktionen