KRAVET PÅ SVERIGE: Måste ge besked om kärnvapen

2024 02 26

Samtliga Natomedlemmar har röstat ja till Sveriges Natoansökan.

Nu återstår endast formaliteter innan Sverige blir en del av försvarsalliansen.

Det svenska medlemskapet kommer att innebära stora förändringar. En av de största blir att Sverige officiellt frångår principen om en militär allians-frihet. Sverige kommer att omfattas av Natos artikel 5 som innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Den fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Men den största förändringen av alla blir att Sverige kommer att bli en del av Natos kärnvapenkommitté.

Det anser Magnus Christiansson, som är lektor på Försvarshögskolan.

I en intervju med SvD framhåller militärexperten att det blir en enorm omställning för svenska politiker.

–  Sverige måste nu ha en åsikt när det gäller användningen av kärnvapen. Våra politiker kan ingenting om kärnvapen eftersom de alltid har diskuterat frågan ur ett nedrustningsperspektiv, men nu behöver de lära sig att prata strategi, säger Christiansson till tidningen.

Inga kärnvapen i Sverige

Norge och Danmark, som båda är medlemmar i Nato, har undantag från att ha kärnvapen utplacerade på sitt territorium.

Sverige kommer följa grannländernas linje. Det blir inga kärnvapen på svensk mark. 

– Från regeringens sida gör vi bedömningen att det som har sagts av andra nordiska länder är det vi behöver följa, sa utrikesminister Tobias Billström (M) till DN i mars.

Magnus Christiansson betonar dock att regeringen även måste ta ställning till om och hur kärnvapen får användas när Sverige blir en fullvärdig medlem av Nato. Experten framhåller att Sverige i och med medlemskapet ställer sig bakom "Natos idé om att så länge kärnvapen finns, så kommer Nato att ha dem”.

I dag utesluter inte Nato möjligheten att använda kärnvapen först mot en fiende. Det så kallade "first use"-konceptet togs fram under kalla kriget, då Warzawapakten bedömdes vara starkare konventionellt med fler stridsvagnar och dylikt.

Amerikanska baser i Sverige

Regeringen har sedan tidigare undertecknat ett nytt militärt avtal med USA. Det innebär bland annat att amerikanska baser kan upprättas på svensk mark.

Avtalet anger vilka av Försvarsmaktens områden och anläggningar som USA kommer ha tillgång till och möjlighet att besöka och vidta aktiviteter på. Totalt får USA tillträde till 17 baser i Sverige.

Riksdagen ska rösta om avtalet i juni. I nuläget är det endast Vänsterpartiet som motsätter sig det utvidgade samarbetet med USA. Partiets utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling framhåller att V kommer försöka stoppa avtalet.

– Det är ett omfattande avtal som ger USA väldigt stort tillträde till Sverige, säger han till Aftonbladet.

Miljöpartiet har inte beslutat sig för hur man kommer att rösta.

Partiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger anser att avtalet kan bli bekymmersamt om Donald Trump vinner presidentvalet i höst.

–  Det kan påverka hur ett sådant här avtal används. Det är skrivet utifrån ett neutralt scenario, men samtidigt är vi oerhört oroade över vad som kommer hända med USA om Trump vinner valet, säger hon till tidningen.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump kanske inte blev träffad av kula

2024 07 25

Nu ifrågasätts det om Donald Trump verkligen blev träffad av en kula vid mordförsöket.

Mordförsöket mot Donald Trump den 13 juli har skakat om både USA och världen.

Trump klarade sig med blotta förskräckelsen när han blev beskjuten av gärningsmannen Thomas Matthew Crooks, och kulan gick genom örat istället för att träffa huvudet.

Men nu ifrågasätter FBI om det verkligen var en kula som gick genom Trumps öra.

– Med avseende på president Trump så finns det vissa frågor kring huruvida det var en kula eller splitter som träffade hans öra, säger FBI-chefen Christopher Wray, rapporterar the Guardian.

Väcker starka reaktioner

FBI-chefens uttalande kom i samband med en utfrågning i kongressen.

Donald Trump själv har med bestämdhet sagt att det var en kula som träffade honom.

– Jag tog en kula för demokratin, har Trump bland annat sagt.

Men enligt Christopher Wray är detta alltså inte klarlagt än.

FBI-chefens uttalande väcker dock starka reaktioner och får hård kritik.

”Politiskt motiverat”

En av dem som protesterar mot uttalandet är Ronny Jackson, tidigare läkare i Vita huset och numera republikansk kongressledamot.

Han har enligt uppgifter själv undersökt Trumps öra.

Jackson menar att FBI-chefens uttalande är ”politiskt motiverat”, rapporterar tidningen.

– Det är ABSOLUT OANSVARIGT av Chris Wray att göra ett sådant uttalande som chef för FBI, skriver Ronny Jackson på X.

Jackson menar att Wray vid upprepade tillfällen har använt sin maktposition för att försöka motarbeta Donald Trump.

– DET VAR EN KULA – JAG HAR SETT SÅRET! PATETISKT!!!, dundrar Jackson på den sociala plattformen.

Trump har krävt FBI-chefens avgång

I utfrågningen i kongressen på onsdagen fick FBI-chefen också frågan om han sett någon kognitiv försämring hos president Joe Biden, rapporterar Forbes.

Wray svarade då att han inte träffat Joe Biden särskilt ofta men att han inte hade observerat någon kognitiv försämring hos presidenten i samband med sina samtal med Biden.

Detta fick Donald Trump att kräva FBI-chefens avgång i ett inlägg på plattformen Truth Social. Wray ”ljuger för kongressen”, enligt Trump.

Det står med andra ord klart att Trump-lägret inte har något större förtroende för FBI-chefen just nu.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen