Ungern säger ja – det här händer nu

2024 02 26

Ungerns parlament röstar ja till Sveriges Natoansökan.

Sveriges ansökan godkänns av en förkrossande majoritet. Hela 188 parlamentsledamöter röstade ja, endast sex röstade nej.

– En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet, framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) på X efter Ungerns besked. 

Det här händer nu  

Nu återstår endast en underskrift av protokollet från Ungerns tillförordnade president eller talmannen László Kövér. Sedan har samtliga Natomedlemmar gett grönt ljus till Sveriges medlemskap.

Presidentens eller talmannens underskrift betraktas som en formalitet och måste ske inom fem dagar. När det är klart skickas Sveriges ansökan vidare till USA. I samband med det kommer Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att bjuda in Sverige till försvarsalliansen.

– Nu återstår ytterligare några formella steg innan Sverige är Nato-medlem och vår flagga kan hissas utanför Natos högkvarter i Bryssel, skriver Ulf Kristersson. 

Orbáns hint

Ungerns premiärminister Viktor Orbán flaggade för att Ungern skulle rösta ja inför dagens öppning av parlamentet.

–  I dag ska vi godkänna Sveriges Natomedlemskap, sa han vid 13-tiden.

Fyra Gripenplan

Det ungerska parlamentet godkänner den svenska ansökan efter en lång och utdragen process. Det ungerska tonläget har förändrats markant efter statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i fredags.

Under statsministerns besök undertecknades ett nytt militärt avtal som innebär att Ungern får köpa fyra Jas 39 Gripen-stridsflygplan.

Ungern har haft fjorton svenska Gripenplan sedan 2006. Gripenplanen, som landet har hyrt sedan 2006, kommer att övergå helt i Ungerns ägo i början av 2026. Utöver dessa köper Ungern nu ytterligare fyra nya Gripenplan.

– Jas 39 Gripen är en svensk stolthet, och en av de tillgångar som vi kommer föra med oss in i Nato, parallellt med undervattensförmåga, radarteknologi och mycket annat. Och det gläder mig att det snart kommer flyga ännu fler Gripen i det europeiska luftrummet, kommenterade Ulf Kristersson.

Text: Redaktionen


JUST NU: Rubios besked om Ukrainakriget – “nytt tillvägagångssätt”

2025 07 10

USA:s utrikesminister Marco Rubio möter Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Malaysia.

Under ett 50 minuter långt möte i Kuala Lumpur diskuterade Marco Rubio och Rysslands Sergej Lavrov nya idéer för att bland annat få slut på kriget i Ukraina.

– Det är ett nytt och annorlunda tillvägagångssätt. Jag skulle inte karakterisera det som något som garanterar fred, men det är ett koncept som jag, ni vet, tar tillbaka till presidenten, säger Rubio om mötet, enligt PBS News.

USA:s President Donald Trump uppges, enligt Rubio vara frustrerad över att Ryssland inte varit mer villigt att kompromissa.

– Vi behöver se en handlingsplanplan för hur den här konflikten kan slutföras. Och så delade vi några idéer om hur det kan se ut.

– Vi kommer att fortsätta att vara engagerade där vi ser möjligheter att kunna göra skillnad, säger han till samma tidning.

Flera konflikter på bordet

Rysslands utrikesdepartement kallade mötet för ett “ärligt och djupgående samtal” där även situationerna i Iran och Syrien togs upp.

Det var andra gången Marco Rubio och Sergey Lavrov träffades sedan Rubio blev utrikesminister.

Första mötet hölls i februari i Riyadh, Saudiarabien, då Trumps administration ville se hur villiga Ryssland och Ukraina var att inleda fredssamtal. De har även haft flera telefonsamtal sedan dess.

Båda länderna vill se fredliga lösningar och återuppta samarbeten, bland annat genom att återinföra direktflyg och stärka diplomatiska relationer.

Oro för handelskrig

Samtidigt ökar spänningarna kring handel. Trump har meddelat att flera länder i Asien, inklusive nästan alla i ASEAN, kommer få höjda tullar från 1 augusti om inga nya handelsavtal sluts.

Enligt amerikanska utrikesdepartementet kommer tullar och handel dock inte vara Rubios huvudfokus under mötena.

Istället vill Trumps regering lägga tonvikten på säkerhet till havs, där Kina har agerat allt mer hotfullt mot mindre grannländer, samt på att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen


SVERIGE: Bransch slår larm – “Det här är inte normalt”

2025 07 10

Det råder kris inom vården i sommar.

Personalbrist hotar patientsäkerheten under sommarmånaderna, där vårdpersonal slår larm om pressade sommarscheman. Detta enligt en ny undersökning från Vårdförbundet.

Enligt den nya undersökningen saknas det personal för var tredje sommarschema inom vården. Allra värst är det inom akutsjukvård och intensivvård.

– Vi går verkligen på det minsta möjliga vi kan just nu. Är det så att någon blir sjuk, ja då går vi underbemannade, säger Cecilia Asp Paulrud, sjuksköterska och fackligt förtroendevald till TV4.

Hon berättar att hon ofta väntar på ett sms om att jobba extra, någonting som gör att arbetet blir mer än krävande.

Facket kräver åtgärder

Många anställda upplever också press att avbryta eller flytta sina semestrar – 28 procent enligt undersökningen.

Sineva Ribiero, ordförande för Vårdförbundet menar att det krävs mer pengar och bättre villkor. Det behövs hållbara scheman där personalen vet i förväg hur man ska jobba.

Hon varnar för att dagens läge är ohållbart.

– Det här är inte normalt. Det får inte bli standard att vården går på knäna varje sommar, säger hon till samma kanal.

Vårdförbundet flaggar för lösning

Enligt Vårdförbundet behövs kortare veckoarbetstid, tydligare semesterregler och mer paus i schemat – så kallade "hållbara heltider". Om alla kunde arbeta heltid, skulle vården kunna få in upp till 8 000 fler heltidsanställda.

– Medlemmar i Vårdförbundet ska kunna ta semester utan att vården riskerar att krascha. Att vi år efter år får rapporter om tomma schemarader och påtryckningar kring ledighet är ett systemfel, säger Sineva Ribiero i rapporten.

SKR: Patienter får den vård de behöver

Trots larmen tonar Sveriges kommuner och regioner (SKR) ner oron. De menar att det inte finns några tecken på att svenskar inte får den vård de behöver, även om de medger att regionernas ekonomi är pressad.

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen