26 maj 26

KINA: Diktatorns hotfulla budskap i natt

2023 03 13

Kinas president Xi Jinping lovar att modernisera och förstärka landets försvar.

Budskapet förmedlades i ett brandtal under natten svensk tid efter att den kinesiska ledaren meddelat att han stannar vid makten i ytterligare fem år – vilket kommer att göra honom till Kinas längst sittande president någonsin.

– Säkerhet är grunden för utveckling, medan stabilitet är en förutsättning för välstånd, uttryckte Xi enligt nyhetsbyrån AFP.

Ska bygga en militär "stålmur"

Diktatorn varnade omvärlden för att lägga sig i Kinas angelägenheter när det gäller den upptrappade spänningen kring önationen Taiwan.

–  Vi måste bygga upp folkets väpnade styrkor till en mur av stål som effektivt skyddar nationell suveränitet och utvecklingsintressen, framhöll Xi Jinping i sitt tal.

Liknar Putins retorik

Den kinesiska retoriken kopplat till Taiwan har under den senaste veckan trappats upp till att likna den som Vladimir Putin och Ryssland använde sig av i samband med invasionen av Ukraina, i synnerhet under dess inledning.

Precis som Putin hävdade att Ryssland var hotat av Ukraina och Natos expandering och inte hade något annat väl än att gå in och “försvara” sig menar även kinesiska företrädare att deras land befinner sig under västerländskt förtryck.

– Västerländska länder ledda av USA har implementerat allsidig inneslutning, omringning och förtryck av Kina, vilket har förorsakat allvarliga utmaningar för vårt lands utveckling, sade Xi Jinping under förra veckan.

Varnar för "röd linje"

Uttalandena från Xi Jinping var en följd av kommentarer som hans utrikesminister Qin Gang redan fällt förra veckan, då även han betonade att inget land skulle blanda sig i fråga om Taiwan.

Enligt ministern vore det en “röd linje” som i synnerhet USA inte får passera.

Kina har även förbehållit sig möjligheten att vidta åtgärder de anser nödvändiga för att uppnå “återförening” med Taiwan, som i praktiken fungerat som en självständig stat sedan 1949, enligt tyska Deutsche Welle.

Natochefen: Kina kan inspireras av Putin

Under Natochefen Jens Stoltenbergs besök i Sverige förra veckan bekräftade han risken att Kina kan inspireras – men också avskräckas – av vad som händer mellan Ryssland och Ukraina.

– Det vi vet är att Kina följer kriget i Ukraina noga. De värderar både det priset som Putin betalar i Ukraina, men också den möjliga vinsten som han gör genom att använda brutal militär makt för att uppnå politiska mål, sade  Stoltenberg till Expressen.

"Gör en invasion lättare"

Det har också betonats att det fördjupade samarbetet mellan Kina och Ryssland skulle kunna vara förberedelser på hur Kina ska klara sig om västvärlden börjar införa sanktioner mot landet vid ett eventuellt militärt ingripande mot Taiwan.

– Kinas stöd till Ryssland nu kommer att göra en invasion av Taiwan lättare sedan, har Shane Lin, statsvetare vid forskningsinstitutet Academia Sinica i Taipei, uttryckt för SvD.

Noll röster emot diktatorn

Att Kinas nationella folkkongress (NPC) godkände en tredje mandatperiod för Xi Jinping var ingen chock, och han bröt därmed den kinesiska traditionen att lämna ifrån sig makten efter tio år.

Presidenten fick 2 952 röster som stöttade förslaget. Antalet röster emot var noll stycken.

– Det var väldigt väntat. Han har väldigt stor makt, kommenterar SVT:s Kinakorrespondent Tilde Lewin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen