26 maj 26

KINA: Diktatorns hotfulla budskap i natt

2023 03 13

Kinas president Xi Jinping lovar att modernisera och förstärka landets försvar.

Budskapet förmedlades i ett brandtal under natten svensk tid efter att den kinesiska ledaren meddelat att han stannar vid makten i ytterligare fem år – vilket kommer att göra honom till Kinas längst sittande president någonsin.

– Säkerhet är grunden för utveckling, medan stabilitet är en förutsättning för välstånd, uttryckte Xi enligt nyhetsbyrån AFP.

Ska bygga en militär "stålmur"

Diktatorn varnade omvärlden för att lägga sig i Kinas angelägenheter när det gäller den upptrappade spänningen kring önationen Taiwan.

–  Vi måste bygga upp folkets väpnade styrkor till en mur av stål som effektivt skyddar nationell suveränitet och utvecklingsintressen, framhöll Xi Jinping i sitt tal.

Liknar Putins retorik

Den kinesiska retoriken kopplat till Taiwan har under den senaste veckan trappats upp till att likna den som Vladimir Putin och Ryssland använde sig av i samband med invasionen av Ukraina, i synnerhet under dess inledning.

Precis som Putin hävdade att Ryssland var hotat av Ukraina och Natos expandering och inte hade något annat väl än att gå in och “försvara” sig menar även kinesiska företrädare att deras land befinner sig under västerländskt förtryck.

– Västerländska länder ledda av USA har implementerat allsidig inneslutning, omringning och förtryck av Kina, vilket har förorsakat allvarliga utmaningar för vårt lands utveckling, sade Xi Jinping under förra veckan.

Varnar för "röd linje"

Uttalandena från Xi Jinping var en följd av kommentarer som hans utrikesminister Qin Gang redan fällt förra veckan, då även han betonade att inget land skulle blanda sig i fråga om Taiwan.

Enligt ministern vore det en “röd linje” som i synnerhet USA inte får passera.

Kina har även förbehållit sig möjligheten att vidta åtgärder de anser nödvändiga för att uppnå “återförening” med Taiwan, som i praktiken fungerat som en självständig stat sedan 1949, enligt tyska Deutsche Welle.

Natochefen: Kina kan inspireras av Putin

Under Natochefen Jens Stoltenbergs besök i Sverige förra veckan bekräftade han risken att Kina kan inspireras – men också avskräckas – av vad som händer mellan Ryssland och Ukraina.

– Det vi vet är att Kina följer kriget i Ukraina noga. De värderar både det priset som Putin betalar i Ukraina, men också den möjliga vinsten som han gör genom att använda brutal militär makt för att uppnå politiska mål, sade  Stoltenberg till Expressen.

"Gör en invasion lättare"

Det har också betonats att det fördjupade samarbetet mellan Kina och Ryssland skulle kunna vara förberedelser på hur Kina ska klara sig om västvärlden börjar införa sanktioner mot landet vid ett eventuellt militärt ingripande mot Taiwan.

– Kinas stöd till Ryssland nu kommer att göra en invasion av Taiwan lättare sedan, har Shane Lin, statsvetare vid forskningsinstitutet Academia Sinica i Taipei, uttryckt för SvD.

Noll röster emot diktatorn

Att Kinas nationella folkkongress (NPC) godkände en tredje mandatperiod för Xi Jinping var ingen chock, och han bröt därmed den kinesiska traditionen att lämna ifrån sig makten efter tio år.

Presidenten fick 2 952 röster som stöttade förslaget. Antalet röster emot var noll stycken.

– Det var väldigt väntat. Han har väldigt stor makt, kommenterar SVT:s Kinakorrespondent Tilde Lewin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen