26 maj 26

KINA: Diktatorns hotfulla budskap i natt

2023 03 13

Kinas president Xi Jinping lovar att modernisera och förstärka landets försvar.

Budskapet förmedlades i ett brandtal under natten svensk tid efter att den kinesiska ledaren meddelat att han stannar vid makten i ytterligare fem år – vilket kommer att göra honom till Kinas längst sittande president någonsin.

– Säkerhet är grunden för utveckling, medan stabilitet är en förutsättning för välstånd, uttryckte Xi enligt nyhetsbyrån AFP.

Ska bygga en militär "stålmur"

Diktatorn varnade omvärlden för att lägga sig i Kinas angelägenheter när det gäller den upptrappade spänningen kring önationen Taiwan.

–  Vi måste bygga upp folkets väpnade styrkor till en mur av stål som effektivt skyddar nationell suveränitet och utvecklingsintressen, framhöll Xi Jinping i sitt tal.

Liknar Putins retorik

Den kinesiska retoriken kopplat till Taiwan har under den senaste veckan trappats upp till att likna den som Vladimir Putin och Ryssland använde sig av i samband med invasionen av Ukraina, i synnerhet under dess inledning.

Precis som Putin hävdade att Ryssland var hotat av Ukraina och Natos expandering och inte hade något annat väl än att gå in och “försvara” sig menar även kinesiska företrädare att deras land befinner sig under västerländskt förtryck.

– Västerländska länder ledda av USA har implementerat allsidig inneslutning, omringning och förtryck av Kina, vilket har förorsakat allvarliga utmaningar för vårt lands utveckling, sade Xi Jinping under förra veckan.

Varnar för "röd linje"

Uttalandena från Xi Jinping var en följd av kommentarer som hans utrikesminister Qin Gang redan fällt förra veckan, då även han betonade att inget land skulle blanda sig i fråga om Taiwan.

Enligt ministern vore det en “röd linje” som i synnerhet USA inte får passera.

Kina har även förbehållit sig möjligheten att vidta åtgärder de anser nödvändiga för att uppnå “återförening” med Taiwan, som i praktiken fungerat som en självständig stat sedan 1949, enligt tyska Deutsche Welle.

Natochefen: Kina kan inspireras av Putin

Under Natochefen Jens Stoltenbergs besök i Sverige förra veckan bekräftade han risken att Kina kan inspireras – men också avskräckas – av vad som händer mellan Ryssland och Ukraina.

– Det vi vet är att Kina följer kriget i Ukraina noga. De värderar både det priset som Putin betalar i Ukraina, men också den möjliga vinsten som han gör genom att använda brutal militär makt för att uppnå politiska mål, sade  Stoltenberg till Expressen.

"Gör en invasion lättare"

Det har också betonats att det fördjupade samarbetet mellan Kina och Ryssland skulle kunna vara förberedelser på hur Kina ska klara sig om västvärlden börjar införa sanktioner mot landet vid ett eventuellt militärt ingripande mot Taiwan.

– Kinas stöd till Ryssland nu kommer att göra en invasion av Taiwan lättare sedan, har Shane Lin, statsvetare vid forskningsinstitutet Academia Sinica i Taipei, uttryckt för SvD.

Noll röster emot diktatorn

Att Kinas nationella folkkongress (NPC) godkände en tredje mandatperiod för Xi Jinping var ingen chock, och han bröt därmed den kinesiska traditionen att lämna ifrån sig makten efter tio år.

Presidenten fick 2 952 röster som stöttade förslaget. Antalet röster emot var noll stycken.

– Det var väldigt väntat. Han har väldigt stor makt, kommenterar SVT:s Kinakorrespondent Tilde Lewin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen