26 maj 26

KINA: Diktatorns hotfulla budskap i natt

2023 03 13

Kinas president Xi Jinping lovar att modernisera och förstärka landets försvar.

Budskapet förmedlades i ett brandtal under natten svensk tid efter att den kinesiska ledaren meddelat att han stannar vid makten i ytterligare fem år – vilket kommer att göra honom till Kinas längst sittande president någonsin.

– Säkerhet är grunden för utveckling, medan stabilitet är en förutsättning för välstånd, uttryckte Xi enligt nyhetsbyrån AFP.

Ska bygga en militär "stålmur"

Diktatorn varnade omvärlden för att lägga sig i Kinas angelägenheter när det gäller den upptrappade spänningen kring önationen Taiwan.

–  Vi måste bygga upp folkets väpnade styrkor till en mur av stål som effektivt skyddar nationell suveränitet och utvecklingsintressen, framhöll Xi Jinping i sitt tal.

Liknar Putins retorik

Den kinesiska retoriken kopplat till Taiwan har under den senaste veckan trappats upp till att likna den som Vladimir Putin och Ryssland använde sig av i samband med invasionen av Ukraina, i synnerhet under dess inledning.

Precis som Putin hävdade att Ryssland var hotat av Ukraina och Natos expandering och inte hade något annat väl än att gå in och “försvara” sig menar även kinesiska företrädare att deras land befinner sig under västerländskt förtryck.

– Västerländska länder ledda av USA har implementerat allsidig inneslutning, omringning och förtryck av Kina, vilket har förorsakat allvarliga utmaningar för vårt lands utveckling, sade Xi Jinping under förra veckan.

Varnar för "röd linje"

Uttalandena från Xi Jinping var en följd av kommentarer som hans utrikesminister Qin Gang redan fällt förra veckan, då även han betonade att inget land skulle blanda sig i fråga om Taiwan.

Enligt ministern vore det en “röd linje” som i synnerhet USA inte får passera.

Kina har även förbehållit sig möjligheten att vidta åtgärder de anser nödvändiga för att uppnå “återförening” med Taiwan, som i praktiken fungerat som en självständig stat sedan 1949, enligt tyska Deutsche Welle.

Natochefen: Kina kan inspireras av Putin

Under Natochefen Jens Stoltenbergs besök i Sverige förra veckan bekräftade han risken att Kina kan inspireras – men också avskräckas – av vad som händer mellan Ryssland och Ukraina.

– Det vi vet är att Kina följer kriget i Ukraina noga. De värderar både det priset som Putin betalar i Ukraina, men också den möjliga vinsten som han gör genom att använda brutal militär makt för att uppnå politiska mål, sade  Stoltenberg till Expressen.

"Gör en invasion lättare"

Det har också betonats att det fördjupade samarbetet mellan Kina och Ryssland skulle kunna vara förberedelser på hur Kina ska klara sig om västvärlden börjar införa sanktioner mot landet vid ett eventuellt militärt ingripande mot Taiwan.

– Kinas stöd till Ryssland nu kommer att göra en invasion av Taiwan lättare sedan, har Shane Lin, statsvetare vid forskningsinstitutet Academia Sinica i Taipei, uttryckt för SvD.

Noll röster emot diktatorn

Att Kinas nationella folkkongress (NPC) godkände en tredje mandatperiod för Xi Jinping var ingen chock, och han bröt därmed den kinesiska traditionen att lämna ifrån sig makten efter tio år.

Presidenten fick 2 952 röster som stöttade förslaget. Antalet röster emot var noll stycken.

– Det var väldigt väntat. Han har väldigt stor makt, kommenterar SVT:s Kinakorrespondent Tilde Lewin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen