Många butiksanställda i framför allt storstäder känner sig otrygga på grund av gängkriminaliteten, rapporterar SR.

I vissa butiker, framför allt i storstäder, har det lett till att man har slutat ta in vissa klädmärken.

Anledningen är att dessa märken anses vara populära bland just gängkriminella.

”Är lite obehagligt”

Det är bland annat en anställd på en butik på Mall of Scandinavia som berättar att man har satt stopp för klädmärken som tros locka gängkriminella.

– Jag har märkt att det klientelet kommer in på kvällen och betalar kontant, då kan vakterna ha gått hem, så det är lite obehagligt. Jag är ”all for” att ta bort kontanter, det hade känts tryggt, säger en anställd till radiokanalen.

Misstanken om att det handlar om gängkriminella grundar sig bland annat i att det ofta är unga killar med mycket stora summor kontanter, som visar särskilt intresse för vissa klädmärken.

Att vissa märkeskläder är särskilt populära bland gängkriminella har uppmärksammats flera gånger tidigare.

Märken som Gucci, Canada Goose och Haglöfs har pekats ut som extra populära i kriminella kretsar, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Frågan uppmärksammades också när den svenska regeringen meddelade att klädstil kan vara grund för att man blir visiterad av polis.

– Alla som går runt med Gucci-kopiakepsar är inte gängkriminella, men många gängkriminella bär Gucci-kopiakepsar, sade Martin Melin (L) enligt SVT.

Slutat ta emot kontanter

Förutom att vissa klädmärken stoppas så har en del butiker också slutat ta emot kontanter, enligt radiokanalen.

Louise Ryning, operativ chef för köpcentrumkedjan Unibail-Rodamco-Westfield som bland annat äger Mall of Scandinavia i Stockholm, bekräftar att de vill ha så lite kontantförsäljning som möjligt.

– Vi har en princip att våra platser ska vara kontantfria, och det är numera också ett standardkrav i våra hyresavtal. Och vi uppmuntrar alla dem som har äldre hyresavtal att inte ha kontanthantering om de inte har samhällsviktig verksamhet, och det står varje butik fritt idag att ta bort kontanthantering, säger hon till radiokanalen.

Foto: Artem Beliaikin

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen