Flera klädjättar pekas ut – “Varumärket blir kidnappat”

2024 02 03

Under det senaste året har gängbrottsligheten fått stor uppmärksamhet i Sverige.

Brotten har lugnat sig något på sistone, men polisen understryker att det kan dra igång igen när som helst.

Samtidigt framkommer eventuella problem för flera lyxmärken i samband med att många gängkriminella köper deras varor.

Det förklarar forskare för Dagens Nyheter.

“Varumärket blir kidnappat”

Det kan röra sig om allt från rolexklockor och bälten från Gucci till kläder från Canada Goose och Haglöfs.

Eva Ossiansson, varumärkesforskare vid Handelshögskolan, menar att kopplingen kan ställa till med problem.

– Om du blir omnämnd i andra sammanhang än vad som passar din målgrupp kan det devalvera värdet. Ditt varumärke blir kidnappat och börjar förknippas med gängkriminalitet, brott och knark, säger hon till DN.

Blir en symbol

Vidare förklarar Ossiansson att det för de gängkriminella kan handla om kulturella symboler.

– Exklusiva varumärken med stora emblem kan signalera att du är en lyckosam och framgångsrik människa.

Haglöfs har tidigare agerat genom att sluta ta emot kontanter i flera butiker för att motverka effekten.

Lyfter fram ekonomin

Regeringen har aviserat att man kommer att fokusera på den kriminella ekonomin för att komma åt problematiken.

– Regeringen genomför en kraftsamling för att slå sönder kriminella ekonomin. De kriminella drivs av pengar, för att stoppa den organiserade brottsligheten behöver deras finansiella resurser strypas.

Vill minska incitamenten

Genom att förstöra den ekonomiska vinningen hoppas man kunna minska incitamenten att ägna sig åt brottslighet.

– Brottslighet ska inte löna sig. Det kräver intensifierade åtgärder för att såväl förebygga som återta brottsvinster, framhåller regeringen via sin webbsida.

– Regeringen har tagit fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet, som är den första i sitt slag. Den innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten.

Foto: Clark Street Mercantile

Text: Redaktionen

Branschen slår larm – “Behöver 150 000 nya medarbetare”

2025 06 26

Arbetslösheten i Sverige är alltjämt hög.

Den ekonomiska återhämtningen går trögt – och det är många som för närvarande står utanför arbetsmarknaden.

Samtidigt finns det vissa yrken som är i behov av ny personal – däribland transportbranschen.

Slår larm

En ny rapport från Transportföretagen visar att Sverige behöver 150 000 nya medarbetare i transportnäringen fram till 2040.

Av rapporten framgår även att bristen på utbildad personal riskerar att bli ett allvarligt hinder för Sveriges tillväxt, klimatomställning, samhällsservice och beredskapsförmåga.

Det framhåller Transportföretagen i ett pressmeddelande.

“En nutidsfråga”

Trycket kommer från att pensionsavgångarna väntas öka dramatiskt de kommande 15 åren och att teknikskiften skapar nya roller, kompetenskrav och utbildningsbehov.

– Det här är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga. Redan i dag vittnar våra medlemsföretag om att de tvingas tacka nej till uppdrag, på grund av personalbrist, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Om inte politikerna agerar och bättre anpassar utbildningssystemet, så riskerar Sverige att stå utan den kompetens som krävs för att hålla samhället i gång – både i vardag och i kris.

Läs mer: Oväntat besked från arbetsmarknaden – “Oroväckande”

Flera utmaningar

Transportföretagen pekar ut flera utmaningar framöver, däribland den åldrande arbetsstyrkan.

2040 väntas var tredje medarbetare inom transportnäringen vara över 55 år.

– Samtidigt minskar inflödet av unga i de mest kritiska åldersgrupperna.

Bara 18 procent

Endast 18 procent av landets unga ser transportsektorn som en framtidsbransch – trots att utbildningarna erbjuder snabb väg till arbete och trygg anställning.

– För att möta den växande kompetensbristen efterfrågar Transportföretagen ett reformpaket, menas det.

– Bland förslagen finns ett fullt finansierat CSN-lån för C- och D-körkort, fler utbildningsplatser inom gymnasiet och vuxenutbildningen riktade till transportsektorn, samt ökat inflytande från branschen över yrkesutbildningarnas innehåll.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen