Kamala Harris oväntade besked: Därför är hon beväpnad

2024 09 13

Kamala Harris ger ett oväntat besked angående sitt förhållande till skjutvapen.

Vapenlagar är sedan länge ett hett ämne inom amerikansk politik.

Många vapenägare lägger stor politisk vikt vid sin rätt att bära vapen, medan kritiker menar att USA behöver mer restriktiva lagar för att få bukt med vapenvåldet.

I tisdagens valdebatt hävdade Donald Trump att Kamala Harris skulle ”konfiskera allas vapen” om hon blev vald.

Men Harris är själv vapenägare – och har förklarat varför, rapporterar BBC.

”Tar inte ifrån någon deras vapen”

Kamala Harris är i många bemärkelser en förespråkare av striktare vapenlagar.

Hon har dock backat när det gäller vissa förslag. Exempelvis stödjer hon inte längre förslag om återköp av medborgares vapen.

I tisdagens debatt slog hon också ifrån sig kritiken från Trump.

– Vi tar inte ifrån någon deras vapen, så sluta med detta ständiga ljugande om de här sakerna, sade hon i sin replik till Donald Trump.

Att Kamala Harris själv är vapenägare berättade hon själv om redan 2019.

Därför är hon beväpnad

Harris nämnde i debatten att hon själv är vapenägare, men förklarade det inte närmare.

Det gjorde hon dock 2019, enligt kanalen.

– Jag är vapenägare, och jag äger ett vapen av förmodligen samma anledning som många andra människor – för personlig säkerhet, sade Harris.

Sedan preciserade hon:

– Jag har gjort karriär som åklagare.

Hon menar alltså att hennes roll som åklagare gjorde det extra viktigt för henne att vidta extra säkerhetsåtgärder, och det var därför hon hade skaffat sig ett vapen.

Tim Walz tidigare vapenvän

Även Kamala Harris vicepresidentkandidat Tim Walz är vapenägare, enligt kanalen, och var tidigare A-rankad av National Rifle Association (NRA), vilket innebär att han sågs som en vapenvän.

Sedermera har Walz dock intagit en mer restriktiv hållning i vapenfrågan.

Donald Trump å sin sida är också vapenägare.

Han har tidigare sagt beskrivit sig själv som ”den bästa vän som vapenägare någonsin har haft i Vita huset.”

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson

Text: Redaktionen

JUST NU: Eljätte uppmanar hushållen – byt elavtal nu

2025 04 02

Elmarknaden är fortsatt osäker.

Det framhåller energijätten Vattenfall med drygt 900 000 kunder i Sverige.

Priset på gas sjunker på kontinenten, men samtidigt stiger priserna på olja och kol.

Och sedan förra månaden har de fasta elprisavtalen sjunkit – i alla fyra elområden i landet.

Överväg att byta nu

Det får Vattenfall att uppmana hushållen att ompröva sina nuvarande avtal och överväga att byta.

– Med tanke att det är en stökig omvärld, med stora osäkerheter inför kommande vinter, är det nu ett bra tillfälle att se över sitt elvatal, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning, i ett uttalande.

– Man kan välja 6-, 12- eller 36-månadersavtal, beroende av vad man känner sig bekväm med. Det är lätt att tänka kortsiktigt men i det långa loppet kan de fasta avtalen erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna.

God elförsörjning

Elförsörjningen i Sverige är emellertid god.

Starka vindar, tysk solkraft och välfyllda nordiska vattenmagasin är anledningarna, enligt Vattenkraft. Milda temperaturer och minskad elkonsumtion bidrar också till att pressa ned priserna.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland, säger Jonas Stenbeck.

Ankkurvfenomenet syftar på hur elproduktionen från förnybara energikällor påverkar elnätet över en dag.

– Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen.

Läs mer: Jättemånga rörliga elavtal ska ändras – kunder lär bli besvikna

Medelspotpriserna:     
             Mars 2024                   Mars 2025

E1:      56,60 öre/kWh        15,80 öre/kWh

E2:      65,60 öre/kWh        10,95 öre/kWh

E3:      59,47 öre/kWh         50,81 öre/kWh

E4:      63,36 öre/kWh         60,46 öre/kWh

Källa Vattenfall

Foto: 

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson utesluter inte svenska kärnvapen.

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen