Kalldusch för Miljöpartiet

2022 05 14

Kallduschen levereras i Sifos nya mätning för maj månad.

Sämsta på 30 år

Miljöpartiet får i den nya mätningen samma låga resultat som för 30 år sedan och får blott 2,7 procent. Så låga siffror var partiet nere på 1992 vilket var precis efter att partiet fallit ur riksdagen vid valet 1991 när Carl Bildt och Moderaterna vann valet.

Bert Karlsson och Ny Demokrati

Det sköljde då fram en högervåg i Sverige och Moderaterna bildade regering tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokratiska Samhällspartiet, KDS.

Även Ny Demokrati kom i riksdagen med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister vid rodret.

Dåliga siffror

Något som understryker Miljöpartiets svacka är att de rekordlåga siffrorna på 2,7 procent även registrerades i mars månad i år.

Med minde än fyra månader till valet ser det nu mycket dystert ut för Miljöpartiet.

– De verkar ha det väldigt svårt och har haft dåliga siffror ända sedan de lämnade regeringen förra sommaren, säger Sifos opinionschef Toivo Sjörén till SvD.

Miljöfråga

Sifo bedömer att De Gröna har svårt att nå ut exempelvis sin profilfråga miljö och klimat.

– De behöver vara tydliga i någon fråga, kanske främst i någon miljöfråga där de har en stabil grund i väljarnas ögon, framhåller Toivo Sjörén.

Språkrören har problem

Den nya Sifomätningen för maj månad visar att Miljöpartiet backar med  0,2 procentenheter och ligger därmed hela 1,3 procentenheter under spärrgränsen till riksdagen som utgörs av 4 procent.

Sifo framhåller att partiet har problem med sin båda ledargestalter Per Bolund och Märta Stenevi.

– Partiet ligger långt under spärren och språkrören har fortsatt svårt att vinna förtroende hos väljarna, säger Toivo Sjörén till tidningen.

ANALYS

Ett parti som ligger nere på 2,7 procentenheter kan få mycket svårt att få stödröster då det på den nivå är en så pass lång bit upp till 4-procentspärren.

Man behöver sannolikt ligga på 3,3 – 3,4 procent för att väljarna ska våga stödrösta med tron att partiet kan lyftas över 4 procent.

Kan avgöra hela valet

Hur det går för Miljöpartiet och det andra partiet som ligger under spärren – Liberalerna – kan komma att avgöra hela valutgången och vilket regeringsalternativ som vinner valet och kan bilda ny regering.

Se hela den nya mätningen här.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen