UKRAINA: Zelensky går rakt emot Nato

2022 11 16

Ukrainas president Volodymyr Zelensky delar inte Natos uppfattning om att det var en ukrainsk robot som slog ned i Polen igår.

I en intervju med ukrainsk tv dementerar presidenten kraftigt att så skulle vara fallet.

– Jag hyser inga tvivel om att det inte var vår robot, säger Zelensky enligt Reuters.

Zelensky hänvisar till rapporter han fått av ukrainska styrkor och menar att han "kan inte annat än lita på dem".

Kräver tillträde till platsen

Den ukrainska ledaren menar att incidenten i Polen är en del av “rysk robotterror” och har krävt att Ukraina ska få lov att undersöka platsen där roboten slog ned.

Någonting som dock enbart kan godkännas av Polen och USA, enligt den polska presidenten Andrzej Duda.

– Förhandlingarna leds av polska och amerikanska experter, och om någon skulle få delta i dessa förfaranden skulle det åtminstone behövas båda parters samtycke, säger han till BBC.

"Inte Ukrainas fel"

Nato har idag gått ut med att man tror att roboten som slog ned i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot. Ingenting tyder enligt militäralliansen på att det handlade om en medveten rysk attack.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel.

Natochefen klargör emellertid att det är Ryssland som bär ansvaret för tragedin.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

Har höjt beredskapen

Polen delar bilden av att det är Ryssland som ska hållas ansvarig även om avfyrandet av roboten kommit från ukrainska styrkor.

Man är dock fortsatt vaksam för utvecklingen. Igår höjde landet den militära beredskapen.

– Ryssarna har missat sina mål hela tiden och de bombar nu västra Ukraina med raketer, som ligger mycket nära den polska gränsen. Så vi kan inte eliminera risken för sådana handlingar i framtiden, säger Rodoslaw Sikorski, Polens utrikesminister mellan 2007 och 2014, till BBC.

Utesluter inte avsiktlig provokation

Landet vill heller inte utesluta att det trots allt kan handla om en fullt medveten rysk provokation mot väst och Nato.

– Vi kan inte utesluta att beskjutningen av ukrainsk infrastruktur nära gränsen var en avsiktlig provokation som gjordes i hopp om att en sådan situation skulle kunna uppstå, framhåller Polens premiärminister Mateusz Morawiecki på Twitter.

LÄS MER: Natochefen: "Ryssland bär ansvaret"

LÄS MER: Kallar till akut Natomöte

LÄS MER: Nya uppgifter om robotattacken

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen