Ytterligare ett ämne ryker från skolan – tas bort omedelbart

2024 09 13

Inför höstterminen meddelade regeringen att det klassiska ämnet “Elevens val” försvinner.

Syftet var att frigöra undervisningstid till ämnen som är i större behov av just undervisningstid, löd motiveringen.

– Skolan finns inte till främst för att vara rolig utan för att man ska lära sig saker, sade skolminister Lotta Edholm till SVT tidigare.

Nu ryker ytterligare ett ämne från skolan.

Gymnasieämne

Den här gången är det ett ämne som erbjuds i gymnasiet som inte längre får vara kvar.

Beskedet ges av Skolverket på fredagen och gäller makt, normer och kön, ett ämne som introducerades så sent som i år men alltså försvinner direkt.

– Jag är relativt ny som generaldirektör, beslutet om att inrätta ämnet fattades innan jag tillträdde. Jag blev medveten om invändningarna mot ämnet under sommaren och sedan dess har jag haft samtal med mina medarbetare för att få grepp både om ämnets upplägg och vilket behov det fyller, säger Joakim Malmström, generaldirektör på Skolverket, i en kommentar.

Väljer att backa

Ämnet makt, normer och kön har varit föremål för omfattande diskussion under sommaren.

Både vetenskapligheten och behovet av ämnet har ifrågasatts.

Anna-Karin Wyndhamn, gymnasielärare, doktor i pedagogiskt arbete och debattör, är en av dem som tidigare kritiserat ämnet utifrån argumentet att teorierna bakom ämnet inte är att betrakta som neutrala.

Nu väljer alltså Skolverket att backa.

– När vi nu gör ett omtag ser jag behov av fördjupad dialog med skolans företrädare kring hur behovet av ett sådant fördjupningsämne ser ut. Parallellt ser jag behov av en bredare dialog med forskarsamhället om hur ett sådant ämne bör utformas för att täcka in olika vetenskapliga perspektiv, säger Joakim Malmström.

LÄS MER: Nytt ämne i skolan – införs redan i höst

Viktig fråga

I samband med borttagandet understryker Skolverket två saker.

Dels är det angeläget att skolan kan ge elever möjlighet till fördjupning i samhällsutmaningar som rör jämställdhet och alla människors lika värde.

Men myndigheten betonar också att ett sådant ämne måste fånga såväl spännvidden i vetenskapliga perspektiv som bredden i samhällsutmaningarna på området.

– Och som stimulerar elever att utveckla sin förmåga att kritiskt reflektera kring dessa, framhåller Skolverket.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen


Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen