En av förändringarna innebär att ett ämne helt försvinner från grundskolan.

Det gäller det omdiskuterade ämnet Elevens val.

– Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen som behöver mer undervisningstid, framhåller regeringen i ett utskick på måndagen.

Funnits sedan 1995

Elevens val är ett klassiskt ämne som funnits i skolan i nästan 30 år. Det infördes hösten 1995 för att ge eleverna större makt över sin utbildning.

Tanken var även att elevernas studiemotivation skulle öka när de själva fick välja ämne.

Men enligt Skolverket har projektet misslyckats och tiden har till stor del använts för annat än ändamålet.

– Elevens valmöjligheter är i många fall begränsade på grund av att skolor inte kan erbjuda särskilt stor variation av aktiviteter, har myndigheten tidigare framhållit enligt SVT.

Byts ut mot andra ämnen

Att ämnet nu försvinner är en del av de lag- och förordningsändringar som trätt i kraft den 1 juli 2024.

Undervisningstiden för elevens val ska nu istället omfördelas till SO- och NO-ämnen samt vissa praktisk-estetiska ämnen, enligt regeringen.

Instanser som bland annat ett antal kommuner, kulturinstitutioner och Elevernas riksförbund har kritiserat beslutet.

Men samtliga riksdagspartier är överens.

– Skolan finns inte till främst för att vara rolig utan för att man ska lära sig saker, sade skolminister Lotta Edholm (L) till SVT när frågan aktualiserades i vintras.

"Alla elever påverkas"

Nu träder alltså beslutet i kraft i praktiken.

Detta tillsammans med flera andra nya lagar “som kommer påverka elever i hela Sverige”, framhåller regeringen.

Bland annat handlar det om rätt till läromedel och mer likvärdig ersättning till resursskolor.

– Skolan ska tillbaka till grunderna. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för lärare och se till att fler elever får tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid, säger skolminister Lotta Edholm.

– Just nu driver regeringen igenom omfattande skolreformer för att helrenovera skolsystemet, och det är glädjande att se att några små delar nu har blivit verklighet.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen