Vulkanutbrott har startat

2024 03 17

Ett nytt vulkanutbrott sker nu på Island.

Sent på lördagskvällen kommer besked från Islands meteorologiska institut om att ett nytt vulkanutbrott har inträffat.

Det är vulkanen på Reykjaneshalvön i de sydvästra delarna av landet som har fått utbrott på nytt.

Det rapporterar Reuters.

Varnade precis innan

Det är mellan stóra Skógfell och Hagafell som utbrottet äger rum.

Kort innan det bröt ut varnade Islands meteorologiska institut för att förutsättningarna såg ut att innebära att ett utbrott var nära förestående.

– Förhöjd seismisk aktivitet mellan stóra Skógfell och Hagafell. Tillsammans med landförändringarna skulle det kunna indikera att magmaflöde påbörjar och det råder nu en höjd risk, menade man.

Flera gånger

Under den senaste tiden har myndigheter och institut förberett sig på utbrott, som inte är någon ovanlighet på Island.

Myndigheter har bland annat börjat bygga vallar och annan infrastruktur för att undgå att utbrotten skadar samhället framöver.

Befolkningen som bor i området har förberetts och nödvändiga åtgärder har tagits till.

Så fungerar det

Naturhistoriska riksmuseet förklarar att vulkanutbrott kan vara spektakulära, men farliga fenomen.

– Vulkanutbrott hör till de mest dramatiska och spektakulära men samtidigt destruktiva geologiska fenomen man kan bevittna. Vid ett vulkanutbrott tränger het bergartssmälta, magma, upp till jordens överyta och rinner ut som lava.

Mellan plattor

Vidare förklarar riksmuseet att vulkanerna är knutna till gränserna mellan jordens plattor.

– Huvuddelen av jordens vulkaner är knutna till gränserna mellan jordens plattor, där het magma från jordens inre tränger fram som lava. Längs de mittoceana ryggarna, exempelvis på Island, och på vissa isolerade oceanöar såsom Hawaii, tränger basisk lava upp, bildad genom uppsmältning av underliggande mantel.

– Vissa isolerade vulkaner är inte knutna till någon plattgräns utan ligger mitt inne i en platta, till exempel Hawaii som ligger mitt i Stilla Havs-plattan. Sådana platser kallas hotspots, hetfläckar.

Foto: T. Elliot

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan.

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

Katten får gott om träning
Det hjälper kattens mentala hälsa
Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
Naturen är en stor kattlåda
Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen