JUST NU: Varnar för nytt dödligt virus

2022 05 31

Klimatförändringar ökar risken för nya sjukdomar.

Det säger  epidemiologen Emma Frans i en intervju med SVT Nyheter.

Hon varnar för att fästingar som bär på  Krim-Kongoviruset finns i Sverige.

– Fästingarna ser man nu börjar krypa till nordligare breddgrader, säger hon och betonar att den globala uppvärmningen ökar risken för att sjukdomar sprids från djur till människa.

Tvingas röra på sig

– Generellt kan man säga att klimatförändringar gör att djurens naturliga miljö inte längre är anpassad efter deras förutsättningar, vilket gör att de måste hitta nya boplatser, konstaterar Emma Frans.

Detta leder i sin tur till att djuren tvingas närma sig människor.

– När kontakten mellan djur och människor ökar så ökar även risken att såna här smittor hoppar mellan arterna, säger Emma Frans till SVT.

Dödligt virus

Kim-Kongoviruset tros har spridit sig till Europa från Afrika och Mellanöstern. Viruset kan vara dödligt. Enligt Folkhälsomyndigheten uppskattas dödligheten vara så hög som 30 procent. 

Än så länge finns det inga rapporterade fall i Sverige.

Kan få fäste

Virologiprofessorn och virusexperten Ali Mirazimi har tidigare varnat för en snabb spridning om viruset väl får fäste i Sverige.

–  Fästingen trivs fortfarande inte så bra här. Men vi har sett att när fästingen väl får fäste, då tar det bara några år innan viruset har dykt upp. Det har vi sett i Spanien, fastslog han i en intervju med SVT Nyheter.

Fakta Krimkongoviruset

  • Människor smittas via bett av fästingar av arten hyaloma. Fästingarna biter ofta tamboskap som häst, kor, får och getter. Djuren får inte sjukdomssymptom.
    Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad både från djur, till exempel vid slakt och från människa i vårdmiljö.
  • Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent.
  • Inkubationstid varierar mellan 1-13 dagar.
  • Det finns inget tillgängligt vaccin
  • Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.
  • Sjukdomens namn kommer av att sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och viruset isolerades i Kongo 1956.
  • Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: E. Karitz

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen