VIRUSFORSKAREN: Virus sprids i Europa – kan röra sig mot Sverige

2022 05 06

Krim-Kingo är namnet på ett virus som sprids till människor via fästingar. 

Nu har viruset fått fäste i Europa och sprider sig snabbt mellan länderna, rapporterar SVT.

“Problemet väldigt nära” 

Enligt virologiprofessorn och virusexperten Ali Mirazimi rör sig nu viruset norrut.

– Vi har det i Europa, problemet är väldigt nära. För ett antal år sedan fick vi rapporter om att folk även fått Krim-Kongo och gått bort i sjukdomen i Spanien. Vi vet att viruset är på frammarsch, säger han till tv-kanalen.

Sverige hittills förskonat 

Än så länge är Sverige förskonade från det aktuella fästingviruset, men Ali Mirazimi varnar för att det kan gå snabbt om det skulle skifta. 

– Fästingen trivs fortfarande inte så bra här. Men vi har sett att när fästingen väl får fäste, då tar det bara några år innan viruset har dykt upp. Det har vi sett i Spanien. 

Organen börjar blöda

Precis som med exempelvis covid-19 är de första symtomen influensaliknande. Därefter drabbas organen, där mer eller mindre alla börjar blöda på insidan av huden.

Enligt Ali Mirazami är viruset till och med blodigare än Ebola. 

Vaccin saknas

För närvarande finns inget läkemedel om man drabbas. 

Men forskare menar nu att man närmar sig både hjälpande behandling och vaccin, skriver Svenska Dagbladet.

Klassas som samhällsfarlig

Enligt Folkhälsomyndigheten räknas Krim-Kongo-viruset som samhällsfarlig.

– Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten, framhäver myndigheten på sin hemsida. 

Går att förebygga

På Folkhälsomyndighetens hemsida påminns svenskar om att skydda sig mot fästingbett om man åker utomlands. 

– Familjemedlemmar och sjukvårdspersonal bör alltid vara noga med att undvika kontakt med blod och kroppsvätskor, anger myndigheten också som förebyggande åtgärder.

30 procents dödlighet

Dödligheten för Krim-Kongo kan ligga på så mycket som 30 procent, skriver SVT.

Däremot finns det som sagt hittills inga registrerade fall i Sverige. Sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och 1956 isolerades viruset i Kongo.

Foto: E. Karits

Text: Redaktionen

”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 30

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen