JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml rasar mot vapenhot – ”kommer mötas av eld”

2025 10 23

Vladimir Putin varnar för ett kraftfullt ryskt svar.

Rysslands ledare varnar USA för eventuella amerikanska attacker med Tomahawk-missiler.

Under en presskonferens uppger Rysslands ledare att ett svar på en sådan attack kommer vara mycket stark från Rysslands sida, rapporterar Kyiv Post.

”Överväldigande”

På en presskonferens i Moskva efter ett tal vid Russian Geographical Society slår Putin fast att en eventuell amerikansk attack mot ryskt territorium kommer mötas med ”ett mycket starkt, om inte överväldigande” svar.

Bakgrunden till Putins uttalande är den ökade spänningen mellan länderna efter mötet mellan president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Under mötet framkom det dock att Zelensky inte fick klartecken att köpa amerikanska Tomahawk-missiler, trots tidigare antydningar från Trump om motsatsen.

LÄS MER: Oljepriset rusar – ”risk för eskalering”

Inställt möte

Det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin har oväntat ställts in, vilket enligt experter har ökat spänningarna mellan länderna ytterligare.

Anledningen sägs vara att Trump inte anser att Putin är redo för samtal just nu.

Trump har uttryckt sin frustration över tidigare samtal som inte lett någonstans och menar att ett möte är "slöseri med tid" om inte Ryssland är med på att förhandla om ett stopp av kriget i Ukraina.

Han ska ha betonat att han fortfarande är öppen för framtida samtal, men inte under de nuvarande omständigheterna.

Trots den hårda retoriken uppger Putin att Ryssland fortfarande är öppna för dialog.

– Dialog är alltid bättre än konfrontation eller tvister, och särskilt bättre än krig. Vi har alltid stött en fortsatt dialog, säger han och pekar på vikten av diplomatiska kanaler även under spända relationer.

Sanktioner allvarliga

Putin understryker även att de nyligen införda sanktionerna mot energijättarna Rosneft och Lukoil är ”allvarliga” men inte avgörande för landets ekonomi.

– De kommer visserligen att få vissa konsekvenser, men de kommer inte att påverka vårt ekonomiska välmående i någon större utsträckning, säger han.

Han kallar sanktionerna för ett ”ofruktbart och ovänligt drag” som inte stärker relationerna mellan Ryssland och USA, som just börjat återhämta sig.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

JUST NU: Finland tvärvänder om Ukrainastöd

2025 10 23

Den finska regeringen omvärderar sin tidigare hållning om stöd till Ukraina.

Tidigare i år presenterade USA och Nato ett vapenpaket till Ukraina, där Natos medlemsländer uppmanades att köpa amerikanska vapen som stöd till det krigsdrabbade landet.

Flera länder har sedan tidigare anslutit sig till initiativet, men inte Finland som motiverat sitt beslut med att landet vill stödja den inhemska försvarsindustrin.

De övriga nordiska länderna har redan deltagit i den första stödomgången med 400 miljoner euro.

Nu tvärvänder den finska regeringen i frågan, rapporterar Iltalehti.

Köper för hundra miljoner euro

Finland har nu tagit ett beslut att köpa vapen från USA till Ukraina för hundra miljoner euro.

Beslutet fattades enhälligt.

– Situationen i Ukraina är så kritisk, vi måste vara delaktiga. Vi kan inte ta oss ur det här när alla nordiska och baltiska länder är med, säger den finske statsministern Petteri Orpo, uppger Iltalehti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Process på några veckor

Den finske statsministern sa redan för ett par veckor sedan att Finland överväger att gå med i programmet, och stötta Ukraina med amerikanska vapen.

Finlands omläggning grundar sig på den kritiska utvecklingen av situationen i Ukraina och att USA har tillgång till, vad den finska regeringen beskriver som, livsviktiga vapen för Ukraina, uppger tidningen.

– Jag uttryckte vårt stöd för PURL-initiativet på ett allmänt plan redan i förra veckan, säger Finlands finansminister Riikka Purra, i ett uttalande, rapporterar Iltalehti.

– Jag meddelade också våra ståndpunkter direkt till Ukrainas finansminister och Förenta staternas biträdande finansminister. Finland kan inte stå bredvid och se på när civila systematiskt angrips.

Finland stöder också användningen av Rysslands frysta tillgångar till förmån för Ukraina.

– Frysta tillgångar kan användas inom ramen för internationell rätt, förutsatt att det skapas tillräckliga rättsliga garantier för att medlen kommer att göras tillgängliga vid behov för den enhet som förvaltar medlen, säger Riikka Purra.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen