JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

– Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande.

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen.

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny trafikregel på gång – finns redan i Tyskland

2026 01 26

Flera europeiska länder har en trafikregel som i dagsläget saknas i Sverige.

Nu kan Sverige vara på väg att följa i fotspåren av bland annat Tyskland.

Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda en ny regel kring minimiavstånd vid omkörning av cyklister.

– Uppdraget till Transportstyrelsen går ut på att öka trafiksäkerheten för cyklister utan att försämra trafiksäkerheten i andra delar av trafiken eller påtagligt minska framkomligheten för motorfordon, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), i ett uttalande.

Redovisas 30 augusti

Myndigheten har till den 30 augusti 2026 på sig för att utreda frågan.

Då ska uppdraget redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

– Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra en analys av trafiksäkerhetseffekter, internationella erfarenheter och skillnader mellan tätort och landsväg, uppger regeringen.

”Dra lärdom av andra länder”

Förhoppningen är att en tydligare reglering ska skapa en säkrare trafikmiljö, men också uppmuntra fler till att cykla.

– För att skapa trygga förutsättningar för att cykla är det viktigt att skapa säkra och tydliga regler om ett tillräckligt avstånd för säker omkörning av cyklister och dra lärdom av hur andra europeiska länder arbetat för detta, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Vi hoppas att det kommer uppmuntra till ännu mer till cykling, både som träningsform och i vardagen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Tyskland och Spanien

Liknande regler finns redan i exempelvis Tyskland och Spanien.

I Tyskland måste motortrafik hålla minst 1,5 meters avstånd i sidled i städer, och två meter på landsvägar.

I Spanien måste motorfordon, utöver att hålla ett avstånd på 1,5 meter, också sänka hastigheten till 20 kilometer i timmen under hastighetsgränsen vid omkörning av cyklister, rapporterar Vi Bilägare.

Transportstyrelsen kritisk

Transportstyrelsen har tidigare ställt sig kritiska till införandet av liknande regler med motiveringen att det kan stoppa upp trafiken.

– Olika typer av trafikmiljöer innebär olika förutsättningar och en tvingande regel kan få negativ påverkan på trafiken. Exempelvis kan lastbilar och bussar få svårt att köra om cyklister, säger Christopher Patten, till Vi Bilägare.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Glatt besked för alla som tankar bilen

Foto: Musa Haef

Text: Redaktionen

Bill Clinton uppmanar till historisk handling: allt kan gå förlorat

2026 01 26

Två amerikanska expresidenter reser sig upp och markerar kraftigt mot Trumpregeringen i Vita huset.

Efter att 37-åriga Alex Jeffrey Pretti sköts ihjäl av ICE-agenter under en pågående insats i Minneapolis i helgen har reaktionerna varit massiva.

Igår gick den tidigare presidenten Barack Obama ut och framhöll att “detta måste få ett slut”.

– De här aldrig tidigare skådade metoderna – som till och med den tidigare chefsjuristen vid departementet för inrikes säkerhet under den första Trump-administrationen har beskrivit som pinsamma, laglösa och grymma – har nu resulterat i dödsskjutningar av två amerikanska medborgare, uttrycker Obama på X.

Bill Clinton: "Trodde aldrig det skulle ske"

Nu utfärdar även Bill Clinton, president mellan 1993 och 2001, ett uttalande om saken. Han uttrycker att scenerna i Minneapolis och på andra håll är sådana som “jag aldrig trodde skulle äga rum i USA”.

– Fredliga demonstranter och medborgare som utövar sin konstitutionella rätt att observera och dokumentera brottsbekämpning har arresterats, misshandlats, tårgasats och, allra svidande, i fallen Renee Good och Alex Pretti, skjutits och dödats, framhäver Clinton enligt Sky News.

– Allt detta är oacceptabelt och borde ha undvikits.

Historisk uppmaning: allt kan få förlorat

Bill Clinton går sedan ut med en historisk uppmaning. Tiden är kommen för att “stå upp” för amerikanska friheter, menar expresidenten.

– De ansvariga har ljugit för oss, sagt åt oss att inte tro på vad vi sett med våra egna ögon och förespråkat alltmer aggressiva och antagonistiska taktiker, inklusive att hindra utredningar från lokala myndigheter

– Under ett helt liv möter vi bara några få ögonblick där de beslut vi fattar och de handlingar vi vidtar kommer att forma vår historia för kommande år. Det här är ett av dem. Om vi ger bort våra friheter efter 250 år kanske vi aldrig får tillbaka dem. Det är upp till oss alla som tror på den amerikanska demokratins löfte att stå upp, tala ut och visa att vår nation fortfarande tillhör oss, folket.

LÄS OCKSÅ: Trump riktar hot mot hela världen – “kan genomföra attacker överallt“

Gregory Bovin, gränspolisens chef, och Kristi Noem, minister för inrikes säkerhet, har hävdat att Alex Jeffrey Pretti var beväpnad och att agenterna sköt honom i självförsvar.

LÄS OCKSÅ: Dollarn kapitulerar

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen