Väljarna har utvärderat regeringens vallöften

2022 12 07

En majoritet av väljarna tycker inte att regeringen har levt upp till de löften som utlovades innan valet.

Det indikerar en mätning från DN/Ipsos.

Över hälften av väljarna, 55 procent, svarar att de styrande partierna M, KD, L och SD bara i liten utsträckning lever upp till de löften som de gav före valet.

Endast 15 procent uppger att de tycker att regeringen i stor utsträckning lever upp till sina vallöften.

– Det är fortfarande väldigt tidigt i mandatperioden och en fullständig bedömning kan förstås inte göras ännu. Men eftersom det finns en debatt om svikna vallöften är det relevant att försöka fånga känslan i väljarkåren, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Bränsle, elpriser och klimatet

Framför allt riktas missnöje mot regeringens hantering av bränslepriserna och de höga elpriserna.

Bland väljarna som underkänner regeringen anser 33 procent att  löften om prissänkningar på drivmedel är det vallöfte som regeringen svikit mest, 23 procent anser att kompensation till elkunder är det största sveket, elva procent nämner miljö- och klimatfrågor och 31 procent svarar ”övrigt”.

Väljare som anser att regeringen lever upp till sina vallöften vänder blicken mot frågor som brottslighet och migration.

Nästan 30 procent av de nöjda väljarna anser att regeringen främst har levt upp till sina vallöften när det gäller kriminalpolitiken, 17 procent pekar på migrationspolitiken, åtta procent nämner energipolitiken och 44 procent svarar ”övrigt”.

Ungefär vart sjunde väljare som inte underkänner regeringen anser att det är för tidigt att döma Ulf Kristerssons styre.

– Det indikerar att bland de som inte är missnöjda finns en förhoppning om att regeringen ska komma med mer, säger Nicklas Källebring till DN.

Kämpig start

Flera opinionsmätningar har indikerat att högerregeringen har haft kämpiga första veckor på jobbet.

I går, tisdag, pekade en mätning från Sifo på att sex av tio svenskar är missnöjda med Kristersson-regeringen.

Endast tre procent svarade att de tycker att regeringen gör ett ”mycket bra jobb”.

– Nu finns det ju ofta större förväntningar på en ny regering än den kan införliva, men det är ingen positiv start för en regering att få de här siffrorna, konstaterade Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Public.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen