Väljarna har utvärderat regeringens vallöften

2022 12 07

En majoritet av väljarna tycker inte att regeringen har levt upp till de löften som utlovades innan valet.

Det indikerar en mätning från DN/Ipsos.

Över hälften av väljarna, 55 procent, svarar att de styrande partierna M, KD, L och SD bara i liten utsträckning lever upp till de löften som de gav före valet.

Endast 15 procent uppger att de tycker att regeringen i stor utsträckning lever upp till sina vallöften.

– Det är fortfarande väldigt tidigt i mandatperioden och en fullständig bedömning kan förstås inte göras ännu. Men eftersom det finns en debatt om svikna vallöften är det relevant att försöka fånga känslan i väljarkåren, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Bränsle, elpriser och klimatet

Framför allt riktas missnöje mot regeringens hantering av bränslepriserna och de höga elpriserna.

Bland väljarna som underkänner regeringen anser 33 procent att  löften om prissänkningar på drivmedel är det vallöfte som regeringen svikit mest, 23 procent anser att kompensation till elkunder är det största sveket, elva procent nämner miljö- och klimatfrågor och 31 procent svarar ”övrigt”.

Väljare som anser att regeringen lever upp till sina vallöften vänder blicken mot frågor som brottslighet och migration.

Nästan 30 procent av de nöjda väljarna anser att regeringen främst har levt upp till sina vallöften när det gäller kriminalpolitiken, 17 procent pekar på migrationspolitiken, åtta procent nämner energipolitiken och 44 procent svarar ”övrigt”.

Ungefär vart sjunde väljare som inte underkänner regeringen anser att det är för tidigt att döma Ulf Kristerssons styre.

– Det indikerar att bland de som inte är missnöjda finns en förhoppning om att regeringen ska komma med mer, säger Nicklas Källebring till DN.

Kämpig start

Flera opinionsmätningar har indikerat att högerregeringen har haft kämpiga första veckor på jobbet.

I går, tisdag, pekade en mätning från Sifo på att sex av tio svenskar är missnöjda med Kristersson-regeringen.

Endast tre procent svarade att de tycker att regeringen gör ett ”mycket bra jobb”.

– Nu finns det ju ofta större förväntningar på en ny regering än den kan införliva, men det är ingen positiv start för en regering att få de här siffrorna, konstaterade Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Public.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen