Väljarna har utvärderat regeringens vallöften

2022 12 07

En majoritet av väljarna tycker inte att regeringen har levt upp till de löften som utlovades innan valet.

Det indikerar en mätning från DN/Ipsos.

Över hälften av väljarna, 55 procent, svarar att de styrande partierna M, KD, L och SD bara i liten utsträckning lever upp till de löften som de gav före valet.

Endast 15 procent uppger att de tycker att regeringen i stor utsträckning lever upp till sina vallöften.

– Det är fortfarande väldigt tidigt i mandatperioden och en fullständig bedömning kan förstås inte göras ännu. Men eftersom det finns en debatt om svikna vallöften är det relevant att försöka fånga känslan i väljarkåren, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Bränsle, elpriser och klimatet

Framför allt riktas missnöje mot regeringens hantering av bränslepriserna och de höga elpriserna.

Bland väljarna som underkänner regeringen anser 33 procent att löften om prissänkningar på drivmedel är det vallöfte som regeringen svikit mest, 23 procent anser att kompensation till elkunder är det största sveket, elva procent nämner miljö- och klimatfrågor och 31 procent svarar ”övrigt”.

Väljare som anser att regeringen lever upp till sina vallöften vänder blicken mot frågor som brottslighet och migration.

Nästan 30 procent av de nöjda väljarna anser att regeringen främst har levt upp till sina vallöften när det gäller kriminalpolitiken, 17 procent pekar på migrationspolitiken, åtta procent nämner energipolitiken och 44 procent svarar ”övrigt”.

Ungefär vart sjunde väljare som inte underkänner regeringen anser att det är för tidigt att döma Ulf Kristerssons styre.

– Det indikerar att bland de som inte är missnöjda finns en förhoppning om att regeringen ska komma med mer, säger Nicklas Källebring till DN.

Kämpig start

Flera opinionsmätningar har indikerat att högerregeringen har haft kämpiga första veckor på jobbet.

I går, tisdag, pekade en mätning från Sifo på att sex av tio svenskar är missnöjda med Kristersson-regeringen.

Endast tre procent svarade att de tycker att regeringen gör ett ”mycket bra jobb”.

– Nu finns det ju ofta större förväntningar på en ny regering än den kan införliva, men det är ingen positiv start för en regering att få de här siffrorna, konstaterade Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Public.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige blixtagerar: Stor insats för bensin och diesel

2026 10 14

Två miljoner fat bensin och diesel släpps ut på marknaden.

Det meddelar Energimyndigheten på tisdagen.

Lageravtrappningen i Sverige är en del av en internationell insats för att stabilisera och stärka drivmedelsmarknaden.

Beslutet innebär att två miljoner fat bensin och diesel frigörs till marknaden.

– När osäkerheten ökar på de internationella energimarknaderna är det viktigt att länder samarbetar. Sveriges lageravtappning sker inom ramen för våra internationella åtaganden och är ett bidrag till en gemensam insats för att stärka försörjningstryggheten på marknaderna, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten.

Nödåtgärd för hushållen

Den svenska lageravtrappningen är en del av ett initiativ från den Internationella energibyrån (IEA).

Totalt ska 400 miljoner fat olja släppas från beredskapslagren. Syftet är bland annat att dämpa kostnadsökningarna som drabbat hushållen till följd av energikrisen i Mellanöstern.

I våras beskrev den tillförordnade klimat- och miljöminister Johan Britz (L) åtgärden som ett stöd till hushållen.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, sade han.

Ingen brist i Sverige

Energimyndigheten understryker att det inte råder någon brist på drivmedel i Sverige. Försörjningsläget är fortsatt stabilt och landet har en betydande inhemsk produktion av både bensin och diesel, konstaterar myndigheten.

– De volymer som omfattas av lageravtappningen utgör en begränsad del av Sveriges totala beredskapslager. Bedömningen är därför att lageravtappningen kan genomföras utan att det negativt påverkar den svenska försörjningstryggheten, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

FAKTA: Lageravtrappning

- Lageravtappningen genomförs inom ramen för IEA:s kollektiva lageravtappning.

- Sveriges bidrag uppgår till cirka två miljoner fat. De drivmedel som omfattas är diesel och bensin.

- En lageravtappning innebär att lagringsskyldigheten tillfälligt sänks så att ytterligare volymer kan bli tillgängliga för marknaden.

Källa: Energimyndigheten

Andra läser: Prisras på populär vara – 64 procent billigare | Ekonomibladet

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2