Vädjar till Riksbanken: ”Vi klarar oss”

2023 05 09

Svenska folket klarar av att leva med ”lite högre inflation”.

Det anser finansanalytikern Peter Malmqvist.

Han uppmanar Riksbanken att avstå från ytterligare räntehöjningar.

– Någonstans här under resans gång så vill inte den politiska apparaten eller någon alls ha högre räntor. Vi kan leva med lite högre inflation, säger Malmqvist till Di och tillägger:

– Det är väl inte så farligt? 4-5 procent klarade vi på 60-talet, det var ett gyllene decennium.

Räntehöjning i juli

Riksbanken höjde styrräntan med 50 punkter till 3,50 procent i april.

I samband med beslutet flaggade riksbankschefen Erik Thedéen för att ytterligare en höjning kan ske i juli.

Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på 2 procent för KPIF,  där ränteförändringarna är borträknade.

– Vi försöker göra det här proportionerligt så att det inte drabbar för hårt, men att vi ändå når målet, sa Erik Thedéen i samband med räntehöjningen i april.

Enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik landade KPIF i mars på 8,0 procent.

Inflationen är här för att stanna

Enligt riksbankschef Thedéen väntas inflationen sjunka i Sverige den kommande tiden.

– Inflationen är hög. Det är oroväckande. Men vi ser också en utveckling där inflationen kommer att gå ner. Det är ändå vårt huvudscenario, sa han på en pressträff i april.

Finansanalytikern Peter Malmqvist höjer dock ett varningens finger.

Han anser att prognoserna är överdrivet optimistiska.

Experten påpekar att det underliggande inflationstrycket finns kvar. Vidare betonar han att det finns en betydande trendskillnad mellan USA och Europa.

– I USA ser man att KPI rensat från energipriser har tagit ny fart uppåt, i Europa var nedgången bara ett hack i kurvan och i Sverige syns knappt någon utplaning alls, framhåller Malmqvist enligt Di.

Inte ensam 

Peter Malmqvist är inte ensam om sin kritik mot Riksbankens räntehöjningar.

Flera andra experter har även kritiserat Riksbanken för att inte ha is i magen .

Bland annat ha LO:s chefsekonom, Laura Hartman, varnat för att den nuvarande räntepolitiken riskerar att dra in Sverige i en mycket ansträngd lågkonjunktur.

–  Tidigare när räntan höjdes såg vi en viss avmattning hos hushållen. Nu handlar det närmast om en störtdykning och marginalerna är borta hos många, sa hon till SvD i mitten av april.

LÄS MER: Varningsflagg hissad – “ekonomin kan knäckas”

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen


29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen