Putin utfärdar panikorder

2023 05 03

Oron inför den kommande ukrainska motoffensiven sprider sig innanför Kremls väggar.

Nu har den ryska diktatorn Vladimir Putin utfärdat en desperat order till statligt ägda ryska medier.

Putinregimen har tagit fram en lista med direktiv om hur medierna får rapportera om den ukrainska motoffensiven, rapporterar den oberoende nyhetssajten Meduza.

Kraven tyder på att Kreml förbereder sig inför ett stort militärt bakslag.

De nya riktlinjerna innebär att ryska medier måste betona att Ukraina utrustats av Nato och västvärlden. Rapportering som beskriver den ukrainska armén som svag och dåligt rustad förbjuds.

– Om Ukraina, med hjälp av vapen från USA och Nato, når framgång är det förståeligt. Västvärlden har koncentrerat enorma ansträngningar till fronten, säger en källa nära Kreml till Meduza.

Den nya ordern ger även Putinregimen en möjlighet att beskriva små ryska framgångar i stora ordalag.

– Om den ukrainska armén misslyckas kommer Kreml kunna skryta med att den ryska armén framgångsrikt lyckats slå tillbaka en attack från överlägsna fiendestyrkor, säger källan.

Ingen rapportering om prislappen

Regimen i Moskva har även förbjudit ryska medier att rapportera om hur mycket pengar som lagts på återuppbyggnaden av infrastruktur i de ockuperade områdena i Ukraina.

– Beslutet har fattats av rädsla eftersom regimen fruktar att den enorma prislappen kommer väcka allmän förbittring hos de ryska folket, uppger oberoende Moscow Times.

Statligt ägda medier uppmanas i stället att rapportera om hur ”problem blir lösta” och att skolor, förskolor och sjukhus återuppbyggs i ockuperade områden.

Förbereder katastrof

Ukrainas försvarsminister Oleksіj Reznіkov uttalade sig under tisdagskvällen om Putinregimens planer vid en storskalig militär förlust i Ukraina.

Ministern utesluter inte att Kreml kan inleda en omfattande reträtt från de ockuperade områdena.

Men Vladimir Putin kommer inte erkänna att Ryssland besegrats militärt.

Han väntas presentera en ny lögn för det ryska folket.

– Ryssland förbereder ”en katastrof på egen mark” för att ge sken av att de retirerar av ren välvilja, sa Ukrainas försvarsminister Oleksіj Reznіkov i en intervju med Interfax Ukraine.

LÄS MER HÄR:

UPPGIFTER: Putin förbereder katastrof – i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen