USA ger besked – då kan Ukraina gå med i Nato

2024 06 18

Sedan början av 2000-talet har medlemskap i EU och Nato varit två av Ukrainas främsta mål.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av landet står EU:s och Natos dörrar öppna.

För drygt två veckor sedan meddelade EU-kommissionen att Ukraina uppfyllt kraven för att gå med i unionen och att förhandlingar om anslutning ska inledas.

Nu ger även Nato besked till Ukraina.

På en pressträff framhåller USA:s nationella säkerhetsråd John Kirby att president Joe Biden är ”övertygad om att Ukraina blir en del av Nato någon gång”.

Det finns dock en sak som Ukraina måste åstadkomma innan de kan bli en del av försvarsalliansen, uppger Kirby.

– Först måste de vinna kriget. Och vi gör allt vi kan för att se till att de kan göra det, säger han på pressträffen.

Stort säkerhetsavtal

John Kirbys besked kommer några dagar efter att USA och Ukraina tecknat ett nytt säkerhetsavtal som sträcker sig över de kommande tio åren.

President Biden har kallat avtalet för en ”bro till Ukrainas eventuella medlemskap i Nato”.

Det nya avtalet innebär att Ukraina kan räkna med amerikanskt militärt stöd de kommande tio åren.

– Det betyder att vi har en relation med dem på samma sätt som med andra länder vi levererar vapen till. De ska kunna försvara sig själva i framtiden, framhöll Joe Biden när avtalet presenterades.

På tisdagens pressträff återupprepar John Kirby presidentens löfte.

– Biden undertecknade avtalet för att säkerställa att Kyiv kommer ha vad de behöver för att försvara landet under lång tid.

Toppmöte i juli – Ukraina hoppas på inbjudan

Nästa Natotoppmöte anordnas i Washington, USA, i juli.

Ukraina har utryckt en förhoppning om att försvarsalliansens medlemmar kommer ge en tydlig signal om att Ukraina kommer bli en del av Nato under mötet i Washington.

Enligt amerikanska tjänstemän är ett sådant scenario högst ossanolikt, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: JD Vance svarar om Rysslands krig – “är ni galna?”

2025 12 05

Personalen i Vita huset sliter sitt hår av att fredsförhandlingarna om kriget i Ukraina inte går bättre och snabbare.

Det säger vicepresident JD Vance i en ny intervju där han bland annat talar ut om hur den amerikanska administrationen överraskats av hur svårt det varit att få till en fred.

Enligt Vance är misslyckandet den största frustrationen hittills för honom under sin tid i Vita huset.

– Åh herregud. Jag menar, lyssna, Ryssland-Ukraina-grejen har varit en källa till ständig frustration, för hela Vita huset tror jag, säger han till NBC News.

"Är ni galna?"

Republikanen menar att det inte hade gått att föreställa sig att förhandlingarna skulle ta så lång tid som det har gjort.

Inför valet för ett år sedan lovade nuvarande president Donald Trump att få slut på kriget på 24 timmar, ett löfte han sedan backat från.

– Jag tror att vi verkligen trodde att det skulle vara det enklaste kriget att lösa. Och om någon skulle säga att fred i Mellanöstern är lättare att uppnå än fred i Östeuropa, skulle jag sagt att ni var galna, säger JD Vance och syftar på vapenvilan mellan Israel och Hamas tidigare i år.

"Har gjort framsteg"

JD Vance vädrar dock optimism.

Enligt vicepresidenten närmar sig USA ett positivt besked kanske redan före årsslutet.

– Jag tycker, för vad det är värt, att att vi har gjort stora framsteg, men vi är inte riktigt över mållinjen än.

– Jag tror att det finns hopp, förhoppningsvis kommer det några goda nyheter på den fronten under de närmaste veckorna, säger Vance.

LÄS MER: Putin ställer tungt krav på Nato

Kreml: väntar på svar

USA diskuterar för närvarande ett förslag till fredsavtal med både Ryssland och Ukraina. Enligt Kreml väntar Ryssland just nu på svar från USA efter att Trumps sändebud Steve Witkoff träffat Vladimir Putin i veckan.

–Vi väntar nu på våra amerikanska kollegors reaktion på diskussionen vi hade på tisdagen, säger den ryska rådgivaren Jurij Usjakov till ryska statliga RIA.

LÄS MER: USA kan förråda Europa – stor läcka avslöjar

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen