Anmärkningsvärd trend i svenskt beteende

2022 11 02

Svenska folket tenderar att köpa matbutikernas egna varumärken mer än någonsin tidigare.

Egna märkesvaror, eller EMV, kallas de produkter som livsmedelsbutiker säljer under eget namn. Några vanliga exempel är ICA Basic och Coop Extra, och produkterna är i regel billigare än produkter från företag som butikerna köper in externt.

Och nu skjuter produkter som just ICA Basic och Coop Extra i höjden, rapporterar Sveriges Radio.

Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån, SCB, har försäljningen tredubblats sedan 2004 och under fjolåret utgjorde EMV mer än en fjärdedel av landets totala livsmedelsförsäljning.

Flera förklaringar

Den nya trenden i svenskarnas livsmedelskonsumtion kan förklaras av att utbudet successivt har växt samtidigt, vilket anses vara bra för både företag och konsumenter.

– Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, säger Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR.

Ökad utveckling

Branschorganisationen är dessutom övertygade om att trendskiftet är här för att stanna – och till och med kommer att fortsätta öka.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara, säger Karin Bryndell.

Stigit hela året

Under 2022 har dyrare matpriser, i synnerhet sedan Rysslands invasion av Ukraina, varit ett återkommande ämne i svensk nyhetsrapportering.

Kategorin “livsmedel och alkoholfria” drycker har stigit nio månader i rad, rapporterade SCB när man presenterade en inflationstakt på 9,0 procent i augusti.

– Det är ju dramatik, priserna bara rusar, säger Ulf Mazur, vd för Matpriskollen och som under lång tid följt matpriserna i Sverige, till SVT.

Det har blivit billigare

Kaffe och ost pekas ut som två populära varor som drabbats extra hårt av prisökningar, och ökat med 37 respektive 28 procent under året.

Det finns dock exempel på varor som blivit billigare. Till exempel grönsaker som purjolök och morötter, rapporterar SVT.

Men utvecklingen generellt går alltså åt det dyrare hållet.

– Jag har varit med sedan 80-talet men har aldrig sett något liknande, säger Ulf Mazur.

Läs mer: Oroväckande uppgifter för kaffeälskare

Foto: M. Haupt

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen