Uppmaning till alla med bolån – gyllene chans har uppstått

2025 06 03

Nu kan du få samma låga ränta som riksbankschefen Erik Thedéen.

Sedan 2020 har lågpriskedjan ökat sin omsättning med 43 procent. Det senaste verksamhetsåret landade omsättning på nästan 19 miljarder kronor – en ökning med omkring två procent.

Ola Söderlind, hushållsekonom på lånejämförelsetjänsten Zmarta, har granskat räntorna och bolånen hos Sveriges fem riksbankstoppar.

Han konstaterar att de har olika banker och olika räntor. Deras snittränta ligger mellan 2,64 procent och 3,4 procent, rapporterar SvD. Alla har dessutom rörlig ränta.

Enligt Ola Söderlind har Erik Thedéen lägst ränta på ett enskilt lån – 2,5 procent. Det kan jämföras med det nationella snittet på 3,1 procent, enligt Zmartas siffror.

– De har väldigt höga lån jämfört med en genomsnittlig svensk, men då ska man komma ihåg att de har väldigt höga löner och att deras belåningsgrad är låg, säger Ola Söderlind till tidnignen.

Uppmanar alla svenskar

Granskningen tycks ha öppnat dörren för en gyllene möjlighet för alla svenskar med bolån.

I samband med att resultatet presenteras går Ola Söderlind därför ut med en uppmaning till samtliga bolånekunder att förhandla ned sina räntor.

Enligt ekonomen kan många få en ränta på samma låga nivå som Erik Thedéen och övriga toppnamn i Riksbanken.

– Man kanske inte kan få 2,50 procent som Thedéen har på ett av lånen, men 2,75 procent borde inte vara några konstigheter för många som har en bra hushållsekonomi, säger Ola Söderlind. LÄS MER: Finansinspektionen varnar – ta inga lån från dessa företag

FI: Missa inte chansen

Det är inte första gången som bolånekunder aktivt uppmanas att kontakta sin bank för att få en mer fördelaktig ränta.

Finansinspektionen, FI, gick ut med samma budskap i februari. Skälet då var att bankernas bruttomarginal ökat under förra årets sista kvartal vilket innebär en ny situation där det finns mer utrymme att ge kunden en lägre ränta.

Det bör folk inte missa, anser FI.

– Bankernas marginaler ökar och det finns utrymme att förhandla. Så ring din bank och förhandla din ränta om du inte är nöjd, säger Moa Laangemark, konsumentskyddsekonom på FI, i ett uttalande.

Ekonomen: “Thedéen rejält fel”

Riksbanken ska lämna nästa besked om styrräntan den 18 juni.

Efter att det förra veckan stod klart att Sveriges BNP-siffra för årets första kvartal blev oväntat svag har SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist uppmanat myndigheten att sänka räntan.

– Ajajaj – sänk räntan. BNP föll 0,2 procent under första kvartalet 2025 (årstakt 0,9 procent) – klart sämre än förväntat. Statistiken är väldigt svajig, framhåller Bergqvist på X och fortsätter:

– Trycket ökar på regeringen att spendera mer men hellre att Riksbanken sänker räntan till 2 procent (idag 2,25 procent). Thedéen ligger rejält fel i BNP-prognosen.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “är helt falskt”

Foto:

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen