Ny milstolpe för Sverige

2022 10 10

Sveriges befolkning har ökat och passerar nu 10,5 miljoner invånare i landet.

Det meddelar Statistiska centralbyrån i ett pressmeddelande idag.

Nya milstolpen nåddes någon gång i augusti och i slutet av månaden var invånarantalet uppe i 10 502 959 personer.

Den officiella befolkningssiffran för 2021 var 10 452 326 invånare.

– Enligt vår preliminära statistik för 2022 har befolkningen ökat med drygt 50 000 personer under årets första åtta månader, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

Två faktorer

Myndigheten pekar ut framför allt två faktorer som gjort att Sveriges invånarantal växer.

Dels har det fötts fler än vad det har dött.

Det har även invandrat fler personer till Sverige än vad det har utvandrat under 2022.

Just den senare anledningen har varit en stor förklaring till Sveriges folkökning de senaste åren, enligt SCB.

– De senaste åren har befolkningen vuxit snabbt. Den senaste ökningen från 10 miljoner till 10,5 miljoner invånare tog knappt sex år, säger Ann-Marie Persson.

11 miljoner 2032

År 1969 passerade Sveriges befolkning 8 miljoner invånare.

2004 nådde vi 9 miljoner.

Därefter har utvecklingen tickat på i högre fart. I början av 2017 kom Sverige upp i 10 miljoner invånare.

Det lär dock dröja innan Sverige når nästa milstolpe: 11 miljoner invånare.

– Nästa halvmiljon beräknas ta lite längre tid än den vi precis passerade. Enligt vår senaste befolkningsframskrivning beräknas folkmängden vara 11 miljoner år 2032, alltså om 10 år, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Störst befolkningsökning till 2100

Redan tidigare i år spåddes en befolkningsökning i Sverige.

Enligt en undersökning från Eurostat beräknas Sverige få störst befolkningsökning i EU till år 2100, vilket skulle höja invånarantalet till cirka 13,7 miljoner.

Det skulle innebära att Sverige blir det sjunde befolkningstätaste landet i EU. I dag är Sverige det elfte befolkningsrikaste landet i unionen.

Främsta anledningen

Den främsta faktorn bakom Sveriges troliga ökning är den förväntade invandringen under de kommande 80 åren. Om in- och utvandringen skulle avstanna helt och hållet skulle det få motsatt effekt.

Utan migration skulle Sveriges befolkningsmängd krympa till 8,6 miljoner år 2100, enligt Eurostats siffror.

Även andra EU-länder skulle påverkas.

– Länder som Italien, Malta och Spanien skulle då i princip halvera sin befolkningsmängd jämfört med i dag, enligt kalkylen, rapporterar Europaportalen.

Den totala förväntade befolkningsmängden i EU 2100 skulle sjunka från 416 miljoner till 291 miljoner om migrationen avstannade helt och hållet.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen