JUST NU: Sveriges befolkning förväntas öka stort

2022 05 24

Sverige kan få störst befolkningsökning i EU till år 2100.

Det visar en ny undersökning från Eurostat.

Till år 2100 beräknas Sveriges invånarantal öka från drygt 10,5 miljoner till 13,7 miljoner.

Det skulle innebära att Sverige blir det sjunde befolkningstätaste landet i EU. I dag är Sverige det elfte befolkningsrikaste landet i unionen.

Sticker ut

Sverige sticker ut i undersökningen. I genomsnitt beräknas befolkningsmängden i EU minska med 7 procent de kommande 80 åren.

Trots det förväntas Sveriges befolkning öka med 30 procent enligt undersökningen.

– Projektionerna görs utifrån ett antal antaganden om fertilitet, dödlighet, förväntad livslängd och in- och utvandring i länderna, rapporterar Europaportalen.

Främsta anledningen

Den främsta faktorn bakom Sveriges troliga ökning är den förväntade invandringen under de kommande 80 åren. Om in- och utvandringen skulle avstanna helt och hållet skulle det få motsatt effekt. 

Utan migration skulle Sveriges befolkningsmängd krympa till 8,6 miljoner år 2100, enligt Eurostats siffror.

Även andra EU-länder skulle påverkas.

– Länder som Italien, Malta och Spanien skulle då i princip halvera sin befolkningsmängd jämfört med i dag, enligt kalkylen, rapporterar Europaportalen.

Den totala förväntade befolkningsmängden i EU 2100 skulle sjunka från 416 miljoner till 291 miljoner om migrationen avstannade helt och hållet. 

Förväntas halvera sin befolkning

Sveriges befolkningsmängd förväntas öka i en rask takt, men andra länder sticker ut i motsatt riktning. Baltländerna Litauen och Lettland riskerar att halvera sin befolkning till 2100.

Andra länders invånarantal skulle öka om migrationen inom EU avstannade, enligt Eurostats undersökning. Till exempel skulle Rumäniens och Litauens förväntade invånarantal öka i ett sådant scenario. 

Hela listan – invånare i EU 2100

EU

416,1 miljoner (med migration)

291 miljoner (utan migration)

Tyskland

83,2 miljoner (med migration)

50,9 miljoner (utan migration)

Frankrike

69,7 miljoner (med migration)

60,4 miljoner (utan migration)

Italien

51,4 miljoner (med migration)

30,1 miljoner (utan migration)

Spanien

45,8 miljoner (med migration)

24,6 miljoner (utan migration)

Polen

27,7 miljoner (med migration)

21,7 miljoner (utan migration)

Nederländerna

18 miljoner (med migration)

12,5 miljoner (utan migration)

Sverige

13,7 miljoner (med migration)

8,6 miljoner (utan migration)

Rumänien

12,8 miljoner (med migration)

13,2 miljoner (utan migration)

Belgien

11,9 miljoner (med migration)

8,3 miljoner (utan migration)

Tjeckien

10,2 miljoner (med migration)

7,8 miljoner (utan migration)

Österrike

9,2 miljoner (med migration)

5,4 miljoner (utan migration)

Ungern

8,7 miljoner (med migration)

6,3 miljoner (utan migration)

Grekland

8,1 miljoner (med migration)

5,7 miljoner (utan migration)

Portugal

8 miljoner (med migration)

5,8 miljoner (utan migration)

Irland

6,6 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Danmark

6,2 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Bulgarien

4,7 miljoner (med migration)

4,2 miljoner (utan migration)

Finland

4,7 miljoner (med migration)

3,2 miljoner (utan migration)

Slovakien

4,3 miljoner (med migration)

3,6 miljoner (utan migration)

Kroatien

2,8 miljoner (med migration)

2,3 miljoner (utan migration)

Slovenien

1,9 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Litauen

1,7 miljoner (med migration)

1,9 miljoner (utan migration)

Estland

1,1 miljoner (med migration)

896,1 tusen (utan migration)

Cypern

1,1 miljoner (med migration)

590 tusen (utan migration)

Lettland

1,1 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Luxemburg

781,2 tusen (med migration)

396,2 tusen (utan migration)

Malta

689,4 tusen (med migration)

253,5 tusen (utan migration)

Källa: Eurostats

 

Foto: T. Williams 

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen