JUST NU: Sveriges befolkning förväntas öka stort

2022 05 24

Sverige kan få störst befolkningsökning i EU till år 2100.

Det visar en ny undersökning från Eurostat.

Till år 2100 beräknas Sveriges invånarantal öka från drygt 10,5 miljoner till 13,7 miljoner.

Det skulle innebära att Sverige blir det sjunde befolkningstätaste landet i EU. I dag är Sverige det elfte befolkningsrikaste landet i unionen.

Sticker ut

Sverige sticker ut i undersökningen. I genomsnitt beräknas befolkningsmängden i EU minska med 7 procent de kommande 80 åren.

Trots det förväntas Sveriges befolkning öka med 30 procent enligt undersökningen.

– Projektionerna görs utifrån ett antal antaganden om fertilitet, dödlighet, förväntad livslängd och in- och utvandring i länderna, rapporterar Europaportalen.

Främsta anledningen

Den främsta faktorn bakom Sveriges troliga ökning är den förväntade invandringen under de kommande 80 åren. Om in- och utvandringen skulle avstanna helt och hållet skulle det få motsatt effekt. 

Utan migration skulle Sveriges befolkningsmängd krympa till 8,6 miljoner år 2100, enligt Eurostats siffror.

Även andra EU-länder skulle påverkas.

– Länder som Italien, Malta och Spanien skulle då i princip halvera sin befolkningsmängd jämfört med i dag, enligt kalkylen, rapporterar Europaportalen.

Den totala förväntade befolkningsmängden i EU 2100 skulle sjunka från 416 miljoner till 291 miljoner om migrationen avstannade helt och hållet. 

Förväntas halvera sin befolkning

Sveriges befolkningsmängd förväntas öka i en rask takt, men andra länder sticker ut i motsatt riktning. Baltländerna Litauen och Lettland riskerar att halvera sin befolkning till 2100.

Andra länders invånarantal skulle öka om migrationen inom EU avstannade, enligt Eurostats undersökning. Till exempel skulle Rumäniens och Litauens förväntade invånarantal öka i ett sådant scenario. 

Hela listan – invånare i EU 2100

EU

416,1 miljoner (med migration)

291 miljoner (utan migration)

Tyskland

83,2 miljoner (med migration)

50,9 miljoner (utan migration)

Frankrike

69,7 miljoner (med migration)

60,4 miljoner (utan migration)

Italien

51,4 miljoner (med migration)

30,1 miljoner (utan migration)

Spanien

45,8 miljoner (med migration)

24,6 miljoner (utan migration)

Polen

27,7 miljoner (med migration)

21,7 miljoner (utan migration)

Nederländerna

18 miljoner (med migration)

12,5 miljoner (utan migration)

Sverige

13,7 miljoner (med migration)

8,6 miljoner (utan migration)

Rumänien

12,8 miljoner (med migration)

13,2 miljoner (utan migration)

Belgien

11,9 miljoner (med migration)

8,3 miljoner (utan migration)

Tjeckien

10,2 miljoner (med migration)

7,8 miljoner (utan migration)

Österrike

9,2 miljoner (med migration)

5,4 miljoner (utan migration)

Ungern

8,7 miljoner (med migration)

6,3 miljoner (utan migration)

Grekland

8,1 miljoner (med migration)

5,7 miljoner (utan migration)

Portugal

8 miljoner (med migration)

5,8 miljoner (utan migration)

Irland

6,6 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Danmark

6,2 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Bulgarien

4,7 miljoner (med migration)

4,2 miljoner (utan migration)

Finland

4,7 miljoner (med migration)

3,2 miljoner (utan migration)

Slovakien

4,3 miljoner (med migration)

3,6 miljoner (utan migration)

Kroatien

2,8 miljoner (med migration)

2,3 miljoner (utan migration)

Slovenien

1,9 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Litauen

1,7 miljoner (med migration)

1,9 miljoner (utan migration)

Estland

1,1 miljoner (med migration)

896,1 tusen (utan migration)

Cypern

1,1 miljoner (med migration)

590 tusen (utan migration)

Lettland

1,1 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Luxemburg

781,2 tusen (med migration)

396,2 tusen (utan migration)

Malta

689,4 tusen (med migration)

253,5 tusen (utan migration)

Källa: Eurostats

 

Foto: T. Williams 

Text: Redaktionen


22 oktober 2025

Coop går ut med varning till kunder

2026 02 07

Coop tvingas nu varna kunderna.

Under den senaste tiden har flera myndigheter och företag gått ut med bedrägerivarningar.

Tidigare i veckan varnade exempelvis Biltema för bedrägeriförsök.

Nu är det Coops tur att skicka ut ett sådant meddelande till kunderna med anledning av bluffannonser som dyker upp på sociala medier.

Facebook och instagram

Enligt matjätten dyker bluffannonser upp på bland annat facebook och instagram där det står att användare kan vinna tävlingar.

– Det cirkulerar annonser med tävlingar i sociala medier (Facebook och Instagram), där man påstås kunna vinna bland annat Coop-presentkort, varnar Coop.

“Klicka inte”

Bedragarna i fråga hoppas kunna vagga in de tilltänkta offren i en falsk känsla av trygghet när de ser Coops varumärke.

Men den som klickar på länken ger bedragaren möjlighet att inleda sitt bedrägeri.

– Får du upp en sådan tävlingsannons ska du inte klicka på någon knapp/anmäla dig. Anmäl gärna bedrägeri eller bedrägeriförsök till polisen, fortsätter Coop.

Läs mer: Oväntad upptäckt i solceller – levererats till Sverige

Så blir du svårlurad

Under de senaste åren har bedrägerier i Sverige blivit ett allt större problem.

Brottslingar gör miljardvinster varje år – och det blir allt svårare för många att skydda sig.

Sveriges banker har därför lanserat initiativet “svårlurad” för att hjälpa svenskarna att bli bättre på att se igenom bedragarna.

Främsta tipsen

Här är de främsta tipsen från “svårlurad”.

- Lägg på om samtalet känns konstigt och agera inte på uppmaningar i oväntade sms.

- Använd inte din e-legitimation (exempelvis BankID) eller logga in med din säkerhetsdosa på någon annans uppmaning.

- Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning.

- Banken ringer inte för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter.

Läs mer: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


6 februari 2026

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 07

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.  

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen