Två nordiska länder markerar mot Erdoğan

2023 02 02

Finland satte tidigare i veckan press på Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan angående den minst sagt skeptiska hållningen till ett svensk Natomedlemskap.

Nu följer ytterligare två länder samma väg, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

"Erdoğan vet att vi stöttar Sverige"

Ett av länderna är Norge, Natomedlem ända sedan 1949, och dess statsminister Gahr Støre.

– I Madrid ifjol var alla eniga om att man skulle gå mot ratificering av svenskt och finskt medlemskap. Det håller jag fast vid, säger han i en intervju med radion.

Gahr Støre betonar att nya komplicerade krav, som Erdoğans ultimatum om att Sverige måste förändra yttrandefrihetslagen och förbjuda kroanbränningar, inte är någonting som är värt att beakta.

Han låter meddela att han står bakom Sverige till hundra procent.

– Sverige har vårt fulla stöd och det vet också president Erdoğan, men det gäller också att undvika att konflikten eskalerar, säger den norska statsministern.

Beklagar utvecklingen

Det andra landet är Island, som även de varit medlemmar i Nato sedan militäralliansen grundades 1949.

Medlemmens utrikesminister Þórdís Kolbrún R. Gylfadóttir beklagar den utveckling som nu sker i Turkiets hantering av Sveriges ansökan.

– Jag hade hoppats att Turkiet inte skulle komma med krav på det sätt som nu sker, säger hon till SR.

Jubel utbröt efter löftet

Det var igår som Erdoğan inför en jublande folkmassa lät meddela att det inte blir något svenskt medlemskap i Nato förrän koranbränningar förbjuds.

Kravet har dock redan nobbats av statsminister Ulf Kristersson (M).

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning, sade han till Expressen igår kväll.

Natoland kritiserade Kristersson

Uttalandet fick en annan Natomedlem, Ungern, att rikta kritik mot den svenska statsministern.

– Att påstå att bränningen av en helig bok är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto enligt AP.

Han tillade att Sverige “kanske borde agera annorlunda” om de vill säkra Ankaras stöd.

LÄS MER: Finland agerar – pressen ökar på Erdoğan

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen