Två nordiska länder markerar mot Erdoğan

2023 02 02

Två nordiska länder tillika medlemmar i Nato rycker nu ut och backar Sverige i Natoprocessen.

Finland satte tidigare i veckan press på Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan angående den minst sagt skeptiska hållningen till ett svensk Natomedlemskap.

Nu följer ytterligare två länder samma väg, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

"Erdoğan vet att vi stöttar Sverige"

Ett av länderna är Norge, Natomedlem ända sedan 1949, och dess statsminister Gahr Støre.

– I Madrid ifjol var alla eniga om att man skulle gå mot ratificering av svenskt och finskt medlemskap. Det håller jag fast vid, säger han i en intervju med radion.

Gahr Støre betonar att nya komplicerade krav, som Erdoğans ultimatum om att Sverige måste förändra yttrandefrihetslagen och förbjuda kroanbränningar, inte är någonting som är värt att beakta.

Han låter meddela att han står bakom Sverige till hundra procent.

– Sverige har vårt fulla stöd och det vet också president Erdoğan, men det gäller också att undvika att konflikten eskalerar, säger den norska statsministern.

Beklagar utvecklingen

Det andra landet är Island, som även de varit medlemmar i Nato sedan militäralliansen grundades 1949.

Medlemmens utrikesminister Þórdís Kolbrún R. Gylfadóttir beklagar den utveckling som nu sker i Turkiets hantering av Sveriges ansökan.

– Jag hade hoppats att Turkiet inte skulle komma med krav på det sätt som nu sker, säger hon till SR.

Jubel utbröt efter löftet

Det var igår som Erdoğan inför en jublande folkmassa lät meddela att det inte blir något svenskt medlemskap i Nato förrän koranbränningar förbjuds.

Kravet har dock redan nobbats av statsminister Ulf Kristersson (M).

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning, sade han till Expressen igår kväll.

Natoland kritiserade Kristersson

Uttalandet fick en annan Natomedlem, Ungern, att rikta kritik mot den svenska statsministern.

– Att påstå att bränningen av en helig bok är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto enligt AP.

Han tillade att Sverige “kanske borde agera annorlunda” om de vill säkra Ankaras stöd.

LÄS MER: Finland agerar – pressen ökar på Erdoğan

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland.

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen