JUST NU: Turkiet kräver att 33 personer utlämnas

2022 06 29

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Enligt Turkiet handlar det om personer som misstänks för terrorism.

Det är oklart om det är nya namn på listan eller om det rör sig om samma personer som Turkiet tidigare begärt ska utlämnas.

Nytt avtal

Landets begäran kommer en dag efter att de nordiska länderna undertecknat ett avtal med Turkiet, som i sin tur lagt ner sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap.

I avtalet står det bland annat:

– Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt.

Minister bekräftar

Turkiets justitieminister Bekir Bozdag säger att Turkiets nya begäran ligger inom ramen för det nya avtalet, uppger AFP.

– Vi söker utlämning av terrorister från de berörda länderna enligt ramverket från den nya överenskommelsen, säger han till turkiska tv-kanalen NTV.

Närmare dialog om utlämningar

Tidigare i dag konstaterade statsminister Magdalena Andersson (S) att Sverige och Turkiet kommer att upprätta en närmare dialog om utlämningar.

– Det kommer givetvis att ske inom ramen för nationell och internationell lagstiftning, sa hon i ett uttalande, enligt Aftonbladet.

”Behöver inte vara oroligt”

Magdalena Andersson har betonat att det nya avtalet med Turkiet stärker Sveriges säkerhet.

– Jag har sovit gott. Det var en stor dag för Sverige. Ett viktigt steg in i Nato. Det är något som stärker Sveriges säkerhet, sa hon till SVT Nyheter på onsdagsmorgonen.

Hon tonade även ner oron över att avtalet kan leda till fler utlämningar till Turkiet.

– Om man inte ägnar sig åt terrorism behöver man inte vara orolig, fastslog statsministern.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen