Ekonomer går ut med tung uppmaning – höj räntan kraftigt

2023 04 25

Ett stort antal ekonomer vill att Riksbanken höjer räntan.

Och det med besked.

Av 30 tillfrågade makroekonomer, ränte- och valutanalytiker på Sveriges fem största banker anser hälften av dem att Riksbanken borde höja räntan med 0,50 procentenheter, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag är rädd för att inflationen är mer trögrörlig än vad många trott, säger exempelvis Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Ingen vill sänka

Ekonomerna som svarat på tidningens enkät tillhör Danske bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Utöver de 15 som vill höja med 0,50 procentenheter anser sju stycken att räntan bör höjas med 0,25 procentenheter. Åtta vill lämna den oförändrad.

Ingen vill att Riksbanken sänker styrräntan – som idag ligger på tre procent.

Fördubblade räntekostnader

Det senaste årets räntehöjningar har mer än fördubblat hushållens räntekostnader.

Men de har däremot inte bromsat hushållens efterfrågan så mycket som till exempel Swedbank hade förhoppningar om. 

– Många företag och hushåll har det tufft, men om man tittar på andra grupper som har lite högre inkomster så har Riksbankens räntehöjningar inte slagit igenom fullt ut i bolåneräntorna, säger Mattias Persson.

Dubbelhöjning förväntas

Imorgon, onsdag, kommer beskedet om vad Riksbanken ska göra med räntan framöver.

Det mesta tyder på att myndigheten kommer att avisera ännu en dubbelhöjning.

En anledning till att så kan ske beror enligt riksbankschefen Erik Thedéen på en oväntad ökning av den underliggande inflationen i euroområdet, vilket direkt påverkar situationen i Sverige.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige, det får vi se, men det är inte bra nyheter, sade Erik Thedéen i en intervju med Sveriges Radio i mars.

– Vi är starkt integrerade med utlandet, vi är en liten öppen ekonomi, så går inflationen upp i euroland, går inflationen upp i England, går inflationen upp i USA – och den är ju hög i alla de här områdena – ja då påverkar det Sverige.

Inflationen sjönk

I mitten av april konstaterades att inflationen sjönk mer än väntat i Sverige.

Beskedet fick bland annat SEB att justera sin listränta för bolån.

– SEB sänker på fredagen sin listränta för bolån med två års bindningstid med 0,60 procentenheter till 4,24 procent, rapporterade Dagens industri.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen