Ekonomer går ut med tung uppmaning – höj räntan kraftigt

2023 04 25

Ett stort antal ekonomer vill att Riksbanken höjer räntan.

Och det med besked.

Av 30 tillfrågade makroekonomer, ränte- och valutanalytiker på Sveriges fem största banker anser hälften av dem att Riksbanken borde höja räntan med 0,50 procentenheter, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag är rädd för att inflationen är mer trögrörlig än vad många trott, säger exempelvis Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Ingen vill sänka

Ekonomerna som svarat på tidningens enkät tillhör Danske bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Utöver de 15 som vill höja med 0,50 procentenheter anser sju stycken att räntan bör höjas med 0,25 procentenheter. Åtta vill lämna den oförändrad.

Ingen vill att Riksbanken sänker styrräntan – som idag ligger på tre procent.

Fördubblade räntekostnader

Det senaste årets räntehöjningar har mer än fördubblat hushållens räntekostnader.

Men de har däremot inte bromsat hushållens efterfrågan så mycket som till exempel Swedbank hade förhoppningar om. 

– Många företag och hushåll har det tufft, men om man tittar på andra grupper som har lite högre inkomster så har Riksbankens räntehöjningar inte slagit igenom fullt ut i bolåneräntorna, säger Mattias Persson.

Dubbelhöjning förväntas

Imorgon, onsdag, kommer beskedet om vad Riksbanken ska göra med räntan framöver.

Det mesta tyder på att myndigheten kommer att avisera ännu en dubbelhöjning.

En anledning till att så kan ske beror enligt riksbankschefen Erik Thedéen på en oväntad ökning av den underliggande inflationen i euroområdet, vilket direkt påverkar situationen i Sverige.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige, det får vi se, men det är inte bra nyheter, sade Erik Thedéen i en intervju med Sveriges Radio i mars.

– Vi är starkt integrerade med utlandet, vi är en liten öppen ekonomi, så går inflationen upp i euroland, går inflationen upp i England, går inflationen upp i USA – och den är ju hög i alla de här områdena – ja då påverkar det Sverige.

Inflationen sjönk

I mitten av april konstaterades att inflationen sjönk mer än väntat i Sverige.

Beskedet fick bland annat SEB att justera sin listränta för bolån.

– SEB sänker på fredagen sin listränta för bolån med två års bindningstid med 0,60 procentenheter till 4,24 procent, rapporterade Dagens industri.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen