JUST NU: Trasiga passmaskinen är lagad

2022 05 31

Svenska utlandsresenärer kan tillfälligt andas ut.

Passkaos och orimliga köer på Arlanda har varit en het potatis i svenska medier under våren, och många har varit oroliga för sin sommarsemester.

Tidigare i maj gick maskinen som trycker pappret till svenska pass sönder. Det ledde till att tillverkningen avstannade och skapade stora leveransproblem för Polisen till de svenskar som väntar på att få sina pass utfärdade.

Äntligen goda nyheter

Nu kommer de goda nyheterna. Passmaskinen, som befinner sig i Finland, är lagad. Det rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär att produktionen kan återupptas och passen kan börja levereras till Sverige igen.

Ligger back

De dåliga nyheterna är dock att uppehållet i leveranserna innebär att Polismyndigheten ligger kraftigt back i tillverkningen, och vill det sig illa kan det ta hela sommaren att ta ikapp den ofrivilliga paus som uppstod.

Ljuset i tunneln

Normal väntetid ska enligt SR vara fem dagar. Det kan istället bli en månad – men myndigheterna ser ändå ljuset i tunneln.

– Vi har en skuld med väntetider på upp till 30 dagar just nu, och vi kommer inte se någon förändring avseende tiderna i juni månad. Men förhoppningsvis ser vi en förbättring i juli månad, säger Per Engström, nationell kommenderingschef för pass i Sverige, till kanalen.

Polisens rekommendation

På grund av både köer och problemen med den trasiga passmaskinen har Polisen sedan tidigare rekommenderat svenska resenärer att ansöka om nationellt ID-kort snarare än pass.

– Det är både billigare och går snabbare, bara fem dagar. Och ju fler som tar ID-kort desto fler som behöver pass kan få ett pass. Det är på så sätt en solidaritetshandling också, säger Per Engström till Dagens Nyheter.

En följetong

Passkaoset har varit en följetong under hela 2022. Många vill förnya sina pass efter att reserestriktioner lättat då smittspridningen av Covid-19 minskat men kan behöva vänta flera månader på att få en ledig tid.

Fördelar om resurser

Polisen har på flera håll i landet försökt dra ned på kötiderna. I april inledde myndigheten en nationell särskild händelse för att fördela om resurserna hos polisen, rapporterar SR.

Bland annat ska hanteringen dubbleras genom längre öppettider på passexpeditonerna och enklare brott kan komma att nedprioriteras under en period för att avsätta fler resurser.

Foto: CardMapr

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen