Toppolitiker fruktar mobilmaster – kräver åtgärder

2023 01 20

Det anser riksdagsledamoten Ulrika Heie, tillika Centerpartiets 1:e vice gruppledare samt ordförande för Studieförbundet Vuxenskolan, rapporterar Aftonbladet.

I en ny motion direkt riktad mot regeringen kräver hon åtgärder och krafttag – exempelvis ska myndigheter informeras om att elöverkänslighet är ett erkänt funktionshinder.

– Det är en upplevelse som människor har. Det blir allt färre sammanhang man kan befinna sig i och man blir inte tagen på allvar av olika samhällsfunktioner. Det här är inte första motionen jag skriver i ärendet. Det är en problematik som pågått under ganska lång tid, säger C-toppen till tidningen.

"Tvingas lämna sina hem"

Ulrike Heie hävdar att mobilmasterna bland annat får “många att tvingas flytta från sina hem” och “sluta sina arbeten”.

Hon menar också att elöverkänsliga förnekas rätt till vård, exempelvis då flera sjukhus saknar “strålningsfria” miljöer.

– Människor jag talat med upplever inte att de blir tagna på allvar av vården. Sen om du frågar efter rapporter som jag hänvisar till så finns det inte så mycket. Det handlar om att folk berättar om sina upplevelser, säger Heie till Aftonbladet.

– Tyvärr har inställningen mot dessa drabbade hårdnat allteftersom vi ställt ökade krav på mobiltäckning, skriver hon i sin motion, som finns publicerad på Sveriges Riksdags hemsida.

Ingen diagnos

Enligt Socialstyrelsen är elöverkänslighet visserligen en funktionsnedsättning.

Det räknas däremot inte som en diagnos.

– Den enkla förklaringen är att man i den forskning som har gjorts inte kunnat påvisa ett samband mellan exponering  för elektromagnetiska fält och de här symptomen. Det är är ingenting som Sverige bestämt sig för själva, utan vi följer WHO:s rekommendationer, sa Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, till Sveriges Radio 2020, när det diskuterades om elöverkänsliga på Kalmar sjukhus skulle få tillgång till egna rum.

Myndigheter: Saknas vetenskapliga bevis

Även vårdguiden 1177 betonar att elöverkänslighet handlar om en upplevelse snarare än ett sjukdomstillstånd.

– Elöverkänslighet är ett omdiskuterat ämne. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att det saknas vetenskapliga bevis för att elektromagnetiska fält ger fysiska och psykiska besvär. Myndigheterna anser därför inte att elöverkänslighet är en sjukdom, framhålls på dess hemsida i ämnet.

Andra myndigheter uttrycker sig liknande.

– Trots omfattande forskning finns det inte något vetenskapligt underlag som styrker ett orsakssamband mellan elöverkänsligas symtom och elektromagnetiska fält, framhäver Strålskyddsmyndigheten på sin sajt.

Partiet har annan uppfattning

För Aftonbladet berättar Ulrika Heie att det inte är några konspirationsteorier som ligger till grund för hennes motion.

Hon berättar också att hon har fått god respons i frågan.

Centerpartiet har i ett mejl till tidningen uttryckt att partiet inte delar ledamotens uppfattning i frågan och kommer inte att verka för motionen.

Foto: Sveriges Riksdag resp Julian resp D. Herron

Text: Redaktionen

Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen