Toppolitiker fruktar mobilmaster – kräver åtgärder

2023 01 20

Det anser riksdagsledamoten Ulrika Heie, tillika Centerpartiets 1:e vice gruppledare samt ordförande för Studieförbundet Vuxenskolan, rapporterar Aftonbladet.

I en ny motion direkt riktad mot regeringen kräver hon åtgärder och krafttag – exempelvis ska myndigheter informeras om att elöverkänslighet är ett erkänt funktionshinder.

– Det är en upplevelse som människor har. Det blir allt färre sammanhang man kan befinna sig i och man blir inte tagen på allvar av olika samhällsfunktioner. Det här är inte första motionen jag skriver i ärendet. Det är en problematik som pågått under ganska lång tid, säger C-toppen till tidningen.

"Tvingas lämna sina hem"

Ulrike Heie hävdar att mobilmasterna bland annat får “många att tvingas flytta från sina hem” och “sluta sina arbeten”.

Hon menar också att elöverkänsliga förnekas rätt till vård, exempelvis då flera sjukhus saknar “strålningsfria” miljöer.

– Människor jag talat med upplever inte att de blir tagna på allvar av vården. Sen om du frågar efter rapporter som jag hänvisar till så finns det inte så mycket. Det handlar om att folk berättar om sina upplevelser, säger Heie till Aftonbladet.

– Tyvärr har inställningen mot dessa drabbade hårdnat allteftersom vi ställt ökade krav på mobiltäckning, skriver hon i sin motion, som finns publicerad på Sveriges Riksdags hemsida.

Ingen diagnos

Enligt Socialstyrelsen är elöverkänslighet visserligen en funktionsnedsättning.

Det räknas däremot inte som en diagnos.

– Den enkla förklaringen är att man i den forskning som har gjorts inte kunnat påvisa ett samband mellan exponering  för elektromagnetiska fält och de här symptomen. Det är är ingenting som Sverige bestämt sig för själva, utan vi följer WHO:s rekommendationer, sa Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, till Sveriges Radio 2020, när det diskuterades om elöverkänsliga på Kalmar sjukhus skulle få tillgång till egna rum.

Myndigheter: Saknas vetenskapliga bevis

Även vårdguiden 1177 betonar att elöverkänslighet handlar om en upplevelse snarare än ett sjukdomstillstånd.

– Elöverkänslighet är ett omdiskuterat ämne. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att det saknas vetenskapliga bevis för att elektromagnetiska fält ger fysiska och psykiska besvär. Myndigheterna anser därför inte att elöverkänslighet är en sjukdom, framhålls på dess hemsida i ämnet.

Andra myndigheter uttrycker sig liknande.

– Trots omfattande forskning finns det inte något vetenskapligt underlag som styrker ett orsakssamband mellan elöverkänsligas symtom och elektromagnetiska fält, framhäver Strålskyddsmyndigheten på sin sajt.

Partiet har annan uppfattning

För Aftonbladet berättar Ulrika Heie att det inte är några konspirationsteorier som ligger till grund för hennes motion.

Hon berättar också att hon har fått god respons i frågan.

Centerpartiet har i ett mejl till tidningen uttryckt att partiet inte delar ledamotens uppfattning i frågan och kommer inte att verka för motionen.

Foto: Sveriges Riksdag resp Julian resp D. Herron

Text: Redaktionen

Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen